Unga vuxna som lyfter sjukpension på grund av mentala problem har dålig ställning på arbetsmarknaden i sin bakgrund

Pressmeddelande 84/2014 Helsingfors 8.12.2014

Unga vuxna som lyfter tidsbunden invalidpension på grund av mentala problem har lägre utbildningsnivå och mindre arbetserfarenhet än sina jämnåriga. I bakgrunden finns ofta en lång sjukdomshistoria och en problemfylld barndom, visar en undersökning som publiceras i nästa nummer av Finlands Läkartidning. Undersökningen har utförts vid Arbetshälsoinstitutet.

Undersökningen gällde unga vuxna i åldern 18–34 år, som hade börjat lyfta tidsbunden invalidpension (rehabiliteringsunderstöd) år 2008. Deras vanligaste utbildningsbakgrund var grundskola och yrkesskola. Ungefär en tredjedel var helt utan yrkesutbildning. När de ansökte om rehabiliteringsunderstöd var 37 procent i arbete, 37 procent var arbetslösa och en femtedel var studerande.

Tyngdpunkten i behandlingen låg på medicinering och öppenvårdsbesök

Praktiskt taget alla undersökningspersoner hade fått läkemedelsbehandling för psykiska problem och två tredjedelar hade varit intagna på ett psykiatriskt sjukhus. En tredjedel hade fått psykoterapi. I 82 procent av fallen fanns anteckningar om andra typer av behandling, som t.ex. regelbundna besök på en psykiatrisk poliklinik. Undersökningsmaterialet kunde dock inte användas som grund för en närmare granskning av vårdens kvalitet eller tillräcklighet.

– Barn och ungdomar som har problem borde få hjälp i ett mycket tidigare skede än de får idag. Hjälpinsatserna till barnfamiljerna bör förbättras, så att problemen kan upptäckas i tid och hjälpen och behandlingen sättas in i ett tidigt skede. Det förutsätter att vårdinsatserna är inriktade på att hantera situationen i sin helhet och att tröskeln till hjälp är låg, säger teamchef Kirsi Ahola vid Arbetshälsoinstitutet.

I bakgrunden finns ofta svåra levnadsförhållanden och en lång sjukdomshistoria

– Stödet till unga vuxna borde kombineras med insatser som gör det lättare att söka sig till utbildning och ut i arbetslivet, understryker forskarprofessor Marianna Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet. Ungdomar med mentala problem har ofta också problem med alkohol och droger. Det är problem som man alltid bör ingripa mot.

Av undersökningspersonerna hade nästan hälften vuxit upp under svåra förhållanden. De vanligaste problemen var alkoholmissbruk hos föräldrarna eller mobbning i skolan. 47 procent hade haft symtom på psykisk ohälsa redan i skolåldern och en tredjedel hade psykisk ohälsa i familjen. En tredjedel hade ett riskfyllt alkohol- eller drogbeteende och en femtedel hade försökt ta sitt eget liv.

Den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga hos unga vuxna är förstämningssyndrom och psykoser

I mer än hälften av fallen var den primära grunden för beviljande av rehabiliteringsunderstöd ett förstämningssyndrom. I en stor del (39 %) av fallen rörde det sig om ett depressionstillstånd. I en tredjedel av fallen berodde arbetsoförmågan på en psykos. Hälften av de undersökta hade minst två psykiatriska diagnoser och en tredjedel hade varit sjuka i minst fem års tid.  

Psykiska problem är en vanlig orsak till arbetsoförmåga hos unga vuxna. År 2012 orsakade de 73 procent av sjukpensioneringarna i åldersgruppen 18–34 år, visar siffror från Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten. Av de pensioner som beviljats unga vuxna på grund av psykisk ohälsa har 85 procent beviljats i form av tidsbundet rehabiliteringsunderstöd.

Undersökningen baserar sig på material från arbetspensionsanstalterna

Undersökningspopulationen bestod av 1 163 unga vuxna i åldern 18–34 år, som år 2008 hade beviljats rehabiliteringsunderstöd på grund av en psykisk störning (med undantag för utvecklingsstörning eller organiskt hjärnsyndrom). Rehabiliteringsunderstöd är en ny typ av tidsbunden invalidpension som beviljas av arbetspensionsanstalterna. Materialet bestod av pensionsansökningar med bifogade B-utlåtanden, ur vilka man hämtade de uppgifter om sociodemografiska, kliniska och vårdrelaterade bakgrundsfaktorer som behövdes för undersökningen. Undersökningen finansierades av Folkpensionsanstalten.

Mer information

Teamchef, docent Kirsi Ahola, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2492, kirsi.ahola[at]ttl.fi
Forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2702, marianna.virtanen[at]ttl.fi.

Artikel

Mielenterveyssyistä työkyvyttömien nuorten aikuisten tausta. Finlands Läkartidning 50–52/2014. (utkommer 12.12.2014)
Artikeln har publicerats i Finlands Läkartidnings webbtjänst 4.12.2014

Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 730 anställda.