Uppdaterad rekommendation om depressionsvård inom företagshälsovården
Tidiga behandlingsinsatser främjar återgången till arbetet och upprätthållandet av arbetsförmågan vid depression
Pressmeddelande 21/2015, 26.3.2015
Depression är ett vanligt sjukdomstillstånd med en årlig prevalens på sex procent bland den yrkesaktiva befolkningen i Finland. I dagens förändrade arbetsliv är det svårare än tidigare för personer som lider av depression att hålla sig kvar i arbetet. Den nya rekommendationen för depressionsvård inom företagshälsovården betonar vikten av att företagshälsovården tar en aktiv och samordnande roll i arbetet med att stödja arbetsförmågan. Stödåtgärder i form av bl.a. anpassad arbetstid är nödvändiga framför allt efter sjukledighetens slut, när arbetstagaren ska återgå till arbetet. Åtgärder för förebyggande, identifiering och behandling av depressionstillstånd bör sättas in så tidigt som möjligt. Rekommendationen uppdaterades i mars och har publicerats på Läkarföreningen Duodecims hälsoportal.
Rekommendationen riktar sig till alla inom företagshälsovården som deltar i vården och rehabiliteringen av patienter med depression, säger överläkare Teija Kivekäs vid Arbetshälsoinstitutet.
Depressionstillstånd är ett betydande hälsoproblem bland befolkningen i yrkesaktiv ålder. Sedan slutet av 1990-talet har vi sett en fördubbling av antalet depressionsbaserade sjukpenningsperioder och sjukpensioner. Under de senaste åren har utvecklingen emellertid vänt nedåt – speciellt i de äldsta åldersgrupperna. Inom arbetspensionssystemet har antalet depressionsbaserade invalidpensioner minskat med över 30 procent sedan 2007.
– Utvecklingen av ett depressionstillstånd är en mångfaktoriell process, påpekar Kivekäs. I bakgrunden finns biologiska, psykologiska och sociala riskfaktorer. Också faktorer i arbetet och arbetsklimatet kan ha samband med depressionstillståndets uppkomst och förlopp.
Mångprofessionell vård främjar återhämtningen och arbetsförmågan
Behandlingen av depressionstillstånd i företagshälsovården omfattar en helhetsorienterad basutredning, regelbunden uppföljning, psykosocialt eller psykoterapeutiskt stöd samt behovsbaserad läkemedelsbehandling. Alla depressionspatienter bör erbjudas råd och handledning i början av vården och som en del av den psykosociala behandlingen. Tillgång till psykiatrisk konsultation är ett viktigt stöd för god vård.
– Målet med behandlingen är fullständig symtomfrihet, för att förebygga risken för sjukdomsåterfall och försämring av arbetsförmågan, understryker Kivekäs.
Återgången till arbetet underlättas genom yrkesinriktad rehabilitering och stödinsatser på arbetsplatsen
Arbetet har blivit allt mer kunskapsintensivt, vilket har medfört allt större psykiska och kognitiva påfrestningar i arbetet och arbetsmiljön. Depressionsrelaterade symtom och den nedsättning av funktionsförmågan de medför innebär större svårigheter än tidigare för den drabbade att hålla sig kvar i arbetet. Det betyder att man på arbetsplatsen är tvungen att vidta nödvändiga åtgärder bl.a. för att anpassa arbetet.
Anställda som lider av depression kan få hjälp att fortsätta arbeta på deltid med stöd av partiell sjukdagpenning och arbetspensionsrehabilitering i form av arbetsprövning.
– Via Folkpensionsanstalten kan man ordna med medicinsk rehabilitering i form av t.ex. rehabiliterande psykoterapi, påpekar sakkunnigläkare Elina Kinnunen vid FPA.
Viktigt med gott samarbete mellan företagshälsovården, arbetsplatsen och den övriga hälso- och sjukvården
Företagshälsovården har en viktig samordnande roll i arbetet med att stödja depressionspatienternas arbetsförmåga och återgång till arbetet. I samarbete med arbetstagaren och arbetsplatsen kan företagshälsovården främja det depressionsförebyggande arbetet och förbättra behandlingen och rehabiliteringen av patienter med depression.
– Bra samarbete och en tydlig arbetsfördelning mellan företagshälsovården, primärvården, specialistsjukvården och rehabiliteringsaktörerna förbättrar behandlings- och rehabiliteringsutfallet och skapar goda förutsättningar för en återgång till arbetet, konstaterar överläkare Riitta Sauni vid social- och hälsovårdsministeriet.
Inom arbetspensionssystemet beviljas årligen cirka 3 000 invalidpensioner på grund av depression
År 2013 statistikförde Folkpensionsanstalten omkring 24 000 påbörjade sjukdagpenningsperioder och cirka 2 200 perioder av partiell sjukdagpenning. Inom arbetspensionssystemet beviljades samma år 3 220 invalidpensioner på grund av depression.
Enligt statistiska uppgifter från Pensionsskyddscentralen var det totala antalet personer som lyfte sjukpension på grund av depression omkring 31 500 vid årets slut 2013. År 2013 var kostnaderna för depressionsrelaterad sjukdagpenning 108 miljoner euro, enligt uppgifter från Folkpensionsanstalten, medan kostnaderna för invalidpensioner inom arbetspensionssystemet uppgick till 424 miljoner euro, enligt uppgifter från Pensionsskyddscentralen.
Mer information: överläkare, docent Teija Kivekäs, Arbetshälsoinstitutet, 030 474 2557, teija.kivekas@ttl.fi
Rekommendation
Rekommendationen om depressionsvård inom företagshälsovården har uppdaterats av en av Arbetshälsoinstitutet tillsatt arbetsgrupp på basis av den senaste forskningskunskapen och den år 2014 uppdaterade God medicinsk praxis-rekommendationen för vård vid depression. Rekommendationen om depressionsvård inom företagshälsovården har publicerats på Läkarföreningen Duodecims hälsoportal Terveysportti.
www.terveysportti.fi se under Työterveys ja kuntoutus, Työterveyshuollon hyvä käytännöt, Depressio
direkt länk: http://www.terveysportti.fi/dtk/tyt/ttk00100 (förutsätter abonnemang)
Kivekäs T, Haakana L, Hannonen H, Kinnunen E, Sauni R, Vuokko A. Työterveyshuollon hyvät käytännöt: Depressio. Terveysportti, databasen Työterveys ja kuntoutus. Artikel ttk00100(000.001). Työterveyslaitos, 2015.
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914
Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi