Utmaning att hjälpa reumatiker att hålla sig kvar i arbetslivet
Pressmeddelande 79/2014 Kuopio 24.11.2014
Reumatiker kan få hjälp med att hålla sig kvar i arbetslivet genom arbetsanpassning, yrkesinriktad rådgivning och handledning samt genom att själva vara aktiva. I den senaste Cochrane-översikten gick man igenom olika interventionsstudier för förebyggande av sjukpensionering bland reumatiker i yrkesaktiv ålder (16–65 år) med hjälp av läkemedelsfria metoder.
Till gruppen reumatiska sjukdomar hör ett antal sjukdomar (bl.a. reumatism, spondyloartropatier och systemiska bindvävssjukdomar) som orsakar långvarig smärta samt stelhet och svullnad i lederna. Sjukdomarna ger problem med rörligheten, vilket innebär svårigheter för de drabbade att klara sitt arbete. Man har beräknat att ungefär tre procent av världens befolkning lider av reumatism. I Finland finns det ungefär 100 000 personer som har rätt till specialersättning för läkemedel på grund av reumatisk sjukdom. Sjukdomen bryter vanligen ut i åldern 30–40 år, då de drabbade fortfarande har många yrkesaktiva år framför sig. Detta gör det angeläget att finna effektiva metoder för att hjälpa reumatiker att hålla sig kvar i arbetslivet.
Cochrane-översikten baserar sig på tre randomiserade jämförelsestudier med sammantaget 414 medverkande, som löpte risk att förlora sitt arbete på grund av reumatism. Studierna gällde effekten av olika interventioner. Man började med att utvärdera effekten av olika insatser för att anpassa arbetsmiljön till de individuella behoven. Anpassningen omfattade bl.a. arbetsplatsbesök och arbetsfysioterapeutisk konsultation. Därefter fick de medverkande antingen råd, vägledning eller utbildning i hur man hanterar problem i arbetet. I den första studien gav man de medverkande två vägledningssessioner på 1,5 timme var under loppet av fem månader. I den andra studien fick de medverkande två gånger konsultationshjälp och mångprofessionella vårdinsatser i tre månaders tid. I den tredje studien fick de medverkande delta i 6–7 vägledningssessioner, individuellt eller i grupp, under loppet av sex månader. Resultaten av interventionerna jämfördes sedan med resultaten av sedvanlig behandling eller skriftlig rådgivning. I två av studierna (totalt 382 personer) bedömdes resultatet utifrån hur väl man hade lyckats minska de medverkandes risk för att förlora arbetet. I en av studierna (32 personer) mätte man de medverkandes arbetsfrånvaro och arbetsförmåga.
– På basis av dessa tre studier måste man konstatera att den vetenskapliga evidensen för effekten av läkemedelsfria metoder är mycket svag när det gäller att förbättra reumatikers möjligheter att fortsätta i arbetslivet, säger Jos Verbeek, senior forskare vid Arbetshälsoinstitutet. Men resultaten visar också att arbetsstödjande åtgärder kan ha en viss effekt.
Resultaten av de studierna är motstridiga. En av studierna visade att rådgivning ett bra sätt att hjälpa människor att hålla sig kvar i arbetslivet. I en annan studie kunde man under den sex månader långa uppföljningstiden inte se att åtgärderna skulle ha haft någon inverkan på sjukfrånvaron, trots att man kunde påvisa en märkbar förbättring av arbetsförmågan.
För att vi ska kunna få reda på vilka metoder som fungerar bäst och ger de effektivaste resultaten när det gäller att stödja yrkeskarriären för människor med reumatiska sjukdomar, behöver vi mer forskning med olika ansatser. Vi behöver bl.a. forskning om nyttan med förändringar i arbetsmiljön på individ- respektive företagsnivå, om effekterna av yrkesinriktad rehabilitering och om kostnadsnyttan av olika interventioner. Uppföljningstiden bör vara tillräckligt lång, minst två år.
Mer information:
Jos Verbeek, senior forskare, Arbetshälsoinstitutet, 030 474 7289, jos.verbeek[at]ttl.fi
Cochrane Occupational Safety and Health Review Group (http://osh.cochrane.org)
Översiktsartikel:
Hoving JL, Lacaille D, Urquhart DM, Hannu TJ, Sluiter JK, Frings-Dresen MHW. Non-pharmacological interventions for preventing job loss in workers with inflammatory arthritis. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 11. Art. No.: CD010208. DOI: 10.1002/14651858.CD010208.pub2.
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD010208.pub2/abstract
Bekanta dig också med
Information om Cochrane-nätverket
Cochrane-nätverkets arbetshälsogrupp
Cochrane Occupational Safety and Health Review Group
Cochrane Collaboration är ett internationellt, oberoende och icke-vinstsyftande forskarnätverk. Nätverket grundades 1993 och har medlemmar i över 120 länder. Nätverket publicerar sammanställningar av medicinsk forskningskunskap, så kallade Cochrane-översikter. Varje översiktsartikel innehåller en sammanställning av all högkvalitativ forskningskunskap som finns att tillgå om en åtgärd som utvecklats för att lösa ett specifikt hälsoproblem. Cochrane-översikterna används bland annat som underlag för kliniska och hälsopolitiska beslut. Översikterna om arbetsmiljörelaterade åtgärder har som målsättning att påverka arbetsplatsernas och företagshälsovårdens praxis för förebyggande och behandling av arbetsrelaterade sjukdomar och skadliga exponeringar.
Mediatjänster:
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170
www.ttl.fi/sv
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 730 anställda.
