Utvecklingen av hälsotjänster för arbetslösa kräver tätare samarbete mellan de olika aktörerna
Att utjämna hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper och minska ojämlikheten i tillgången till hälsotjänster är viktiga målsättningar för den finländska hälsovården. Arbetslösa befinner sig i ett sämre läge än anställda när det gäller tillgången till hälsovård, trots att lagen förutsätter att även arbetslösa bör erbjudas hälsorådgivning för att de ska kunna upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga och sina möjligheter att få anställning. Förutsättningen för att de arbetslösas situation ska bli bättre är att samarbetet mellan arbets- och näringsbyråerna och hälso- och sjukvården förbättras, säger forskarna vid Arbetshälsoinstitutet.
Forskarna baserar sin uppfattning på en rapport om resultaten av den försöksverksamhet med arbetshälsorådgivning för arbetslösa som genomfördes i Kuopio 2011. Resultaten presenteras i en artikel i tidskriften för arbetslivsforskning (Työelämän tutkimus) 1/2014.
– Vid utvecklingen av hälsovården för arbetslösa bör man utgå från kundens behov. Det är viktigt att samarbetet fungerar bra mellan primärvården, företagshälsovården och arbets- och näringsbyråerna. Man måste sänka de organisatoriska barriärerna och satsa på samordning och bestående handlingsmodeller och överenskommelser, säger utbildningsplanerare Kirsi Niiranen vid Arbetshälsoinstitutet.
– Det är arbets- och näringsbyrån som har processansvaret när det gäller att ordna med service för arbetslösa. Den hälsovårdare som har hand om hälsoundersökningar för arbetslösa bör stå i kontakt med primärvården och arbets- och näringsbyrån. Hälsovårdaren bör bygga upp kontaktnät i båda organisationerna och se till att kontaktnäten kommunicerar med varandra.
– I det skede då en person blir arbetslös är det viktigt att det finns en obruten länk mellan företagshälsovården och primärvården. Företagshälsovårdaren kan t.ex. boka tid på hälsocentralen att säkerställa att kundens behandling inte avbryts på grund av arbetslösheten, påpekar Niiranen.
Bra planerat är hälften vunnet, men också en bra plan måste ha någon som verkställer den. Kommunernas ansträngda ekonomi och bristen på finansiering kan omintetgöra hela verksamheten.
Det ordnas bra rehabiliteringar bl.a. i Folkpensionsanstaltens regi, t.ex. psykoterapi för ungdomar, men det förutsätter utlåtande av en psykiater, som inte alla hälsocentraler har tillgång till. Det tar alltför lång tid att ordna med terapi, säger de hälsovårdsaktörer som deltog i försöksverksamheten.
Enligt en riksomfattande enkät som genomfördes av Institutet för hälsa och välfärd 2013 har kommunerna i allt större utsträckning börjat ordna hälsoundersökningar och tillhörande tjänster för arbetslösa. Hälsoundersökningar genomfördes i 89 procent av kommunerna, men exakta uppgifter om antalet besök saknas.
Artikel (på finska bara, bifogat):
Työttömien terveyspalvelujen kehittäminen - verkosto mahdollisuutena. Työelämän tutkimus 1/2014.
Mer information om undersökningen:
Kirsi Niiranen, utbildningsplanerare, Arbetshälsoinstitutet, Kuopio, tfn 043 824 0689, kirsi.niiranen(at)ttl.fi
Mer information om tidskriften:
Chefredaktör Mia Tammelin, universitetslektor, Jyväskylä universitet, tfn 040 805 3292
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 750 anställda.
Taggar: