Varierande användning av arbetarskyddskompetens i coronasituationen
Arbetshälsoinstitutet och Arbetsskyddcentralen informerar 9.12.2020
Enligt arbetarskyddspersonalens bedömning är kommunikation, vaksamhet och omtanke centrala för hanteringen av coronasituationen. Detta framgår av Arbetarskyddspanelen riktad till arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige som Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen genomfört.
Cirka två av fem (39 %) arbetarskyddsfullmäktige och över hälften (57 %) av arbetarskyddscheferna bedömer att den egna arbetsplatsen lyckats mycket väl med att hantera coronasituationen. Nästan alla som svarat på enkäten bedömer att hanteringen lyckats åtminstone relativt väl (98 %).
– Resultaten tyder på att man ur ett arbetarskyddsperspektiv lyckats med hanteringen av coronasituationen. Man har bland annat tittat närmare på arbetsmetoder, instruktioner, kundernas säkerhet och ett smidigt utarbetande av instruktioner. Att det handlar om en exceptionell situation märks på att man ännu inte vet vilka ändringar på etablerade arbetarskyddsåtgärder som corona eventuellt föranlett till. När läget tillåter bör arbetarskyddsaktörerna titta närmare på sin praxis för riskbedömning och introduktion även i undantagssituationer, säger utvecklingschef Jarna Savolainen på Arbetarskyddscentralen.
Arbetarskyddets roll i hanteringen av coronasituationen varierar
Det var vanligast att instruktioner för arbetarskydd och arbetssäkerhet i coronasituationen bereddes av ledningsgruppen (77 %) eller en separat inrättad beredskapsgrupp (50 %). Cirka två av fem uppgav att instruktionerna bereddes av arbetarskyddskommissionen (42 %) eller arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktig tillsammans (40 %).
De öppna svaren tyder på att rollen av arbetarskydd varierar stort mellan olika arbetsplatser. På vissa arbetsplatser har samverkan inom arbetarskyddet spelat en central roll och arbetarskyddsaktörernas yrkeskunskaper om arbetsförhållandena och arbetets vardag har använts brett till exempel för att anpassa de allmänna råden på den egna arbetsplatsen och planera och genomföra arbetsarrangemangen. Även arbetarskyddsaktörernas kunskaper om skyddsutrustning har kommit till användning.
– På andra arbetsplatser har arbetarskyddet däremot bara haft en liten roll, och på många arbetsplatser upplevde särskilt arbetarskyddsfullmäktige att de utelämnats från planeringen och genomförandet av åtgärder för hantering av coronasituationen. Därför skulle det vara bra att avsätta tid för att dra lärdom av situationen för att i motsvarande situationer i framtiden veta hur var och ens kompetens kan utnyttjas på bästa sätt, konstaterar specialsakkunnig Hanna Uusitalo på Arbetshälsoinstitutet.
I de öppna svaren lyftes människornas attityder och agerande fram som den största utmaningen vid hanteringen av coronasituationen. Såväl kunder som medarbetare på den egna arbetsplatsen kunde agera okontrollerat och låta bli att respektera instruktionerna och till exempel säkerhetsavstånden. Något som också upplevdes som mycket utmanande var att hantera exponering i arbetsuppgifter som kräver närvaro, som kundservice. Därutöver tog många upp de ständigt föränderliga, otydliga eller dåliga instruktionerna eller en för stor mängd instruktioner som svårigheter vid hantering av coronasituationen.
Kommunicera, bry sig och var vaksam
I Arbetarskyddspanelen undersöktes också de viktigaste lärdomar som arbetarskyddspersonalen dragit från undantagssituationen till följd av coronaepidemin. I de öppna svaren tog många upp behovet av en tydlig och öppen kommunikation och vikten av att diskutera, lyssna och interagera. Arbetarskyddet ska vara tillgängligt och fungera som stöd. Även hanteringen av korrekt och uppdaterad information var något som tydligt lyftes fram i svaren.
– Kommunicera tydligt, bry dig och ge stöd, var vaksam och följ den ständigt föränderliga situationen aktivt och agera snabbt därefter, sammanfattar äldre sakkunnig Minna Toivanen på Arbetshälsoinstitutet. Man får inte heller glömma vikten av samarbete i denna undantagssituation.
Arbetarskyddspanelen är en enkät som genomförs av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen en gång om året och riktas till arbetarskyddspersonalen. Man samlar in information om de behov av arbetarskydd som upptäckts på arbetsplatserna och samhällsföreteelsers konsekvenser för det dagliga arbetet. Den senaste enkäten genomfördes i oktober–november 2020. Enkäten skickades till 2 739 arbetarskyddsfullmäktigeledamöter och arbetarskyddschefer i Personregistret för arbetarskyddet, varav 572 svarade på enkäten. Panelen ger information om aktuella teman i arbetslivet. Denna gång handlade det växlande temat om arbetarskyddsverksamhet i coronasituationen.
Mer information
Utvecklingschef Jarna Savolainen, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 561 2022/jarna.savolainen[at]ttk.fi
Specialsakkunnig Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034/hanna.uusitalo[at]ttl.fi
Äldre sakkunnig Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506/minna.toivanen[at]ttl.fi
Läs mer
Arbetarskyddspanelens resultat i tjänsten Arbetslivskunskap
Arbetshälsoinstitutets coronainstruktioner
Arbetarskyddscentralens material för hantering av coronasituationen på arbetsplatser (på finska)
Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
