Yrkesförarnas viktigaste arbetshälsofaktorer är samarbetsförmåga, pålitlighet och stöd från närstående

Yrkesförarnas fem–i–topp-lista över faktorer som påverkar arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet betonar vikten av samarbetsförmåga, pålitlighet och stöd från närstående. God kondition och god sömn kommer också högt på listan. TOP 5-listan över arbetsvälbefinnandets spjutspetsfaktorer är värd att noteras av alla aktörer inom transportbranschen – också de som inte har för vana att delta i diskussionen om arbetsvälbefinnande.

Listan över spjutspetsfaktorer har sammanställts inom Arbetshälsoinstitutets projekt Unga förare kan! och baserar sig på feedback från företagare, yrkesförare och arbetsplatser inom transportbranschen.

– Det här är första gången som transportföretagen själva har fört fram sina åsikter om vilka faktorer de upplever som viktigast för arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet, berättar projektets ledare, specialexpert Anne Salmi från Arbetshälsoinstitutet.

– Spjutspetsfaktorerna kommer att användas vid utvecklingen av en mer arbetshälsoinriktad introduktion för unga yrkesförare, berättar projektets expertmedlem Susanna Kemppainen.

TOP 5 är en checklista för bedömning av situationen på individ- och arbetsplatsnivå

Listan tar upp olika spjutspetsteman – kondition och sömn, samarbetsförmåga, pålitlighet och ansvarskänsla samt betydelsen av ens närstående. Listan är utformad som en checklista med vilken man kan utreda hur saker och ting står till på arbetsplatsen eller i ens eget liv.

– Till exempel i punkten ”närstående” kan man kontrollera om arbetet och familjelivet är i balans. Finns det tid för annat än arbetet och företagandet? Var kommer familjen och vännerna in? Får man stöd och uppmuntran av sina närstående? Kan man påverka planeringen av arbetsschemat? Samtidigt påminns man om att alltför många arbetstimmar per vecka är skadligt för hälsan. Det leder till trötthet och nedstämdhet och kanske också till slitningar hemmet, säger Anne Salmi.

Viktiga frågor att ta upp i samband med utbildningar och hälsokontroller

I små och medelstora företag i transportbranschen finns det mycket som kan förbättras när det gäller främjande av arbetsvälbefinnande. Främjandet av arbetsvälbefinnande kräver satsningar på företagshälsovård, arbetarskydd, personalutbildning och arbetsintroduktion. Att uppmuntra till hälsosamma levnadsvanor är också en del av satsningen på arbetsvälbefinnande. Här finns det mycket kvar att göra för samtliga aktörer.

– Inom företagshälsovården arbetar man ofta sjukdomsinriktat: man talar om blodtryck och risken för typ 2-diabetes. Ofta kan det gå lättare att få igång en dialog genom att ta upp konkreta frågor med förarna: vågar de t.ex. berätta för sin arbetsgivare om de får problem med bilen? Genom att diskutera hur samarbetet fungerar i praktiken får man reda på sådant som kan inverka negativt på hälsan. På så sätt skapar man också en förtroendefull kundrelation, understryker Anne Salmi.

Projektet Unga förare kan! är ett tvåårigt projektarbete som finansieras av Europeiska socialfonden (ESF).

Mer information
Anne Salmi, specialexpert, tfn 043 824 1342, anne.salmi[at]ttl.fi
Susanna Kemppainen, expert, tfn 043 824 3390, susanna.kemppainen[at]ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på sex orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har närmare 800 anställda.