Bistånd räddar liv

Report this content

Effekterna av en halvering av det svenska biståndet skulle vara förödande. Här är några exempel på hur redan utsatta människor skulle drabbas

Regeringen överväger att öka avräkningarna från biståndsbudgeten med 20 miljarder nästa år. Anledningen är de kraftigt ökade kostnaderna för flyktingmottagandet. Detta skulle i praktiken innebära en halvering av det svenska biståndet och att många viktiga, pågående samarbeten måste avslutas.

Vi, representanter för det svenska civilsamhället, vill även fortsatt att Sverige ska ha en human och generös flyktingmottagning, men det får inte ske på bekostnad av de mest utsatta i världen.

Det har bara gått ett par veckor sedan alla världens länder enades kring FN:s hållbarhetsmål – ett av mänsklighetens mest ambitiösa projekt. En halvering av biståndet skulle innebära att alla fina ord i samband med antagandet av Agenda 2030 bara var just ord, utan intention att agera.

Nu höjs röster om ”ineffektivt bistånd” och antydningar om att pengarna inte gör nytta. Därför har vi samlat exempel – en bråkdel av alla som skulle kunna lyftas fram – på konkreta effekter av ett halverat bistånd.

Även Sida har gjort en analys av effekterna som visar på förödande konsekvenser. Länk: http://www.sida.se/globalassets/exempel-pa-konsekvenser-av-minskade-bistandsanslag.pdf

Vi står bakom uppropet #Biståndräddarliv. https://www.facebook.com/bistandraddarliv/

Konsekvenser av ett halverat bistånd från några av de civilsamhällesorganisationer som arbetar med bistånd:

För Union to Union skulle det innebära bland annat:

  • Säkerställandet av schysta jobb. Flera tusen anställda inom industrin på de nya investeringsmarknaderna i Etiopien och Myanmar riskerar att inte längre få utbildning i mänskliga rättigheter, vilket betyder högre risk för exploatering och utebliven utveckling för både dem och deras familjer.
  • Klimatflyktingars försörjning. Antalet arbetstagare som flyr katastrofer i klimatförändringarnas spår måste garanteras andra möjligheter till försörjning med schysta villkor, kompensation och en rättvis omställning. Fackföreningsrörelsen driver på att detta sker. Klimatflyktingar ökar och om 35 år uppskattas de till mellan 250 miljoner till en miljard människor. I denna klimatflykt drabbas de fattigaste värst. Deras möjligheter till försörjning slås i spillror och på grund av fattigdom finns få eller inga alternativ till annan sysselsättning.
  • Kvinnors rättigheter i arbetslivet. En av världens mest utsatta yrkeskårer - de hushållsanställda – omfattar mellan 50 – 100 miljoner människor. De flesta inom denna sektor är kvinnor. Genom facklig organisering har man påverkat ILO att anta en ny konvention, som synliggjort och erkänt deras rättigheter. Men världens gryende fackföreningar för hushållsanställda i olika länder behöver nu stöd för att också få konventionen genomförd i sina respektive länder. Utan stöd försämras deras möjlighet att driva sin rätt till levnadslön och ett värdigt liv kraftigt. 

Fler exempel från organisationerna Individuell människohjälp (IM), Naturskyddsföreningen, RFSU, Kvinna till kvinna, Olof Palmes internationella center, Afrikagrupperna, Plan Sverige, Rädda Barnen, Svenska missionsrådet, Kristna Fredsrörelsen finns i pdf-versionen av pressmeddelandet.

Karin Lindström, kommunikations- och pressansvarig, Union to Union, 0702-14 41 91

Om Union to Union
Union to Union
är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Medlemmar i föreningen är LO, TCO och Saco. Union to Union arbetar för demokrati, en rättvis fördelning av resurser och hållbar utveckling.  Union to Union samarbetar med fackliga organisationer över hela världen och stöttar på plats – genom 99 fackliga utvecklingsprojekt i ett åttiotal länder. Union to Union arbetar också med kommunikationsverksamhet i Sverige för att öka kunskap om svenskt bistånd och utvecklingens drivkrafter.

Taggar:

Media

Media

Snabbfakta

Konsekvenser av ett halverat bistånd för Union to Union skulle innebära: • Flera tusen anställda inom industrin på de nya investeringsmarknaderna i Etiopien och Myanmar riskerar att inte längre få utbildning i mänskliga rättigheter, vilket betyder högre risk för exploatering och utebliven utveckling för både dem och deras familjer. • Över sju miljoner migranter från bland annat Nepal och Myanmar arbetar idag i Thailand, Qatar och Malaysia, varav de flesta under slavliknande villkor. Tusentals av migrantarbetarna inom exempelvis livsmedelsindustrin och byggsektorn, riskerar att vare sig få utbildning i sina rättigheter eller möjlighet att organisera sig för att kunna påverka för bättre arbetsvillkor. • En av världens mest utsatta yrkeskårer - de hushållsanställda – omfattar mellan 50 – 100 miljoner människor. Genom facklig organisering har man påverkat ILO att anta en ny konvention, som synliggjort och erkänt deras rättigheter. Men världens gryende fackföreningar för hushållsanställda i olika länder behöver nu stöd för att också få konventionen implementerad i sina respektive länder. Utan stöd försämras deras möjlighet att driva sin rätt till levnadslön och ett värdigt liv kraftigt.
Twittra det här