Elva procent färre skrev högskoleprovet 2006 – naturvetare går mot strömmen

Elever från naturvetenskapliga gymnasieprogram tillhör en av få grupper som fortfarande skriver högskoleprovet i samma utsträckning som tidigare. Antalet provdeltagare har nämligen minskat sedan högskoleprovet hösten 2005. Detta trots att årskullarna ökar och att det har blivit svårare att läsa upp gymnasiebetygen på Komvux. Samtidigt har intresset för högre sjunkit bland både kvinnor och män. Det visar två fördjupade analyser från Högskoleverket som följer upp analysen om det minskade söktrycket som publicerades i november.

Högskoleprovet skrivs av allt färre. Detta trots att antalet ungdomar i de åldrar där de flesta provtagarna finns (18–19 åringar) har ökat de senaste åren. Sedan 1997, då antalet provtagare var som störst, har andelen av de yngre årskullarna som skriver provet mer än halverats.

De äldre årskullarna fyller inte heller på med provtagare i lika hög utsträckning som tidigare. Möjligheten att skriva provet öppnades för alla 1991. År 1991 skrev omkring 20 000 individer i åldrarna 25 år och äldre provet. Motsvarande siffra år 2006 var 7 500.

Det senaste året, 2006, skrev 11 procent färre högskoleprovet jämfört med året innan. Minskningen gäller både kvinnor och män, men är störst bland männen, -12, jämfört med -9 procent för kvinnorna. Totalt var 45 procent av provdeltagarna män under 2006.


Färre söker också till högskolan

Samtidigt som färre skriver högskoleprovet, har också intresset för högskolestudier sjunkit. För många utbildningar är det minskade söktrycket dock inte ett problem eftersom det fortfarande finns betydligt fler sökande än platser. Men variationen är stor mellan olika utbildningar och lärosäten.

Till hösten 2006 minskade antalet sökande till program respektive kurser vid universitet och högskolor med 8 och 10 procent. Antalet sökande till kurser minskade inom alla ämnesområden, men störst var minskningen inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration.

– Det sjunkande sökandetrycket har medfört att konkurrensen till vissa utbildningar minskat. En tänkbar konsekvens av detta är att fler kommer in på sina gymnasiebetyg och att behovet att skriva högskoleprovet därmed inte är lika stort som tidigare. En grupp som dock fortfarande skriver högskoleprovet i hög utsträckning är elever från naturvetenskapliga gymnasieprogram, säger Nils Olsson utredare på Högskoleverket.