Fortsatt lågt intresse för bristyrken

Det råder stor brist på lärare och vårdpersonal. Men antalet sökande skulle behöva öka betydligt till många av utbildningarna. Det visar UKÄ:s årsrapport om trender i svensk högskola.

De senaste åren har problemen med kompetensförsörjningen inom skola och vård blivit allt mer uppenbara. Staten har därför gett universiteten och högskolorna ytterligare anslag för att öka antalet platser på lärarutbildningarna och utbildningarna till sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Men intresset för de flesta av utbildningarna har inte ökat i takt med behoven av utbildade. Antalet nybörjarstudenter har ökat på bara ett fåtal av de utbildningar som behöver byggas ut.

– Att bygga ut utbildningarna kan vara en del av lösningen, men det krävs fler insatser för att öka intresset så att platserna inte ska stå tomma, säger UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm.

Inför höstterminen 2017 hade sjuksköterskeutbildningen 11 procent färre behöriga förstahandssökande jämfört med hösten innan. Antalet sökande till specialistsjuksköterskeutbildningen har dock ökat betydligt.

Även till de flesta lärarutbildningar minskade antalet sökande, totalt sett en minskning med fem procent.

– För att komma till rätta med lärarbristen skulle över 8 000 nya lärarstudenter behöva börja varje år. Det innebär en ökning med två tredjedelar och det är inte realistiskt. Det går inte att enbart utbilda bort bristen, menar Anders Söderholm.

Fler trender i svensk högskola:

• Många studenter hoppar av sin utbildning. Av dem som började studera på ett program läsåret 2015/16 hade var fjärde student hoppat av sin utbildning året därpå.
• Antalet utländska studenter som betalar studieavgifter ökar. Vid vissa lärosäten utgör studieavgifterna närmare tio procent av utbildningsintäkterna.
• Fler påbörjar forskarutbildning. Mellan 2012 och 2016 har trenden varit nedåtgående, men 2017 ökade antalet nybörjare något.
• Lärarna och forskarna blir allt mer akademiskt välmeriterade.
• Andelen kvinnliga professorer har ökat från 18 till 28 procent de senaste tio åren. Mycket tyder på att utvecklingen mot en högre andel kvinnor av professorerna kommer att öka.
• För första gången på flera år minskar antalet studenter som tar examen.
• Den tidigare snabba ökningen av forskningsresurser har planat ut. Under 2017 ökade utbildningsresurserna mer än forskningsresurserna för första gången på ett decennium. Svensk högskola är dock fortfarande forskningstung i ett internationellt perspektiv.

Till rapporten på UKÄ:s webbplats

Kontakt

Marie Kahlroth, utredare, tfn 08-563 085 49, marie.kahlroth@uka.se
Annika Pontén, chef för UKÄ:s analysavdelning, tfn 08-563 087 57, annika.ponten@uka.se
Anders Söderholm, generaldirektör för UKÄ nås via presstjänsten, 08-563 086 33, press@uka.se

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten i högre utbildning, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan, vi ansvarar för högskolestatistiken samt bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se. Följ oss på Twitter.

Taggar: