Framtida lärarbrist i sikte – men vissa ämnen drabbas hårdare
Allt pekar på att Sverige står inför en tilltagande brist på lärare. En statistisk analys från UKÄ fördjupar nu kunskapen genom att studera behoven av behöriga lärare i specifika undervisningsämnen. Bristen ser ut att bli störst på högstadielärare inom matematik, naturvetenskapliga ämnen och teknik samt svenska som andraspråk, slöjd och hem- och konsumentkunskap.
UKÄ och Skolverket har tidigare konstaterat att det skulle behövas 8 000 fler nybörjare på lärarutbildningarna varje år för att lärarförsörjningen ska kunna täckas genom den reguljära utbildningen. Risken för tilltagande brist finns enligt prognoserna för de flesta skolformer. Därför har debatten ofta hamnat på en mer övergripande nivå. Men inte minst på högstadiet och i gymnasiet har skolan också behov av behöriga lärare i specifika undervisningsämnen.
– I vår analys fokuserar vi särskilt på dem som hittills har tagit en examen mot årskurs 7–9 eller gymnasieskolan. Vi redovisar antalet examinerade per undervisningsämne samt utvecklingen över tid. Andelen med respektive undervisningsämne jämförs också mot fördelningen av timmar i timplanen och relateras till de framtida behov som Skolverkets prognoser visar, säger Julia Elenäs, utredare på UKÄ, som ansvarat för analysen.
Engelska vanligaste ämnet bland examinerade högstadie- och gymnasielärare
Läsåret 2017/18 tog 2 630 personer ut en ämneslärarexamen eller en äldre lärarexamen mot grundskolans senare år och/eller gymnasieskolan. Bland dessa var engelska det vanligast förekommande undervisningsämnet, tätt följd av historia och svenska.
– Under den tioårsperiod som vi har studerat har svenska varit det vanligaste ämnet ända fram till 2017/18 då engelska tillslut gick om, efter att succesivt ha ökat sin andel bland de examinerade under en längre period. Exempel på andra ämnen som ökat, framför allt de senaste åren, är svenska som andraspråk och teknik, säger Julia Elenäs.
Det finns ett fortsatt behov av lärare i högstadiet och gymnasiet i samtliga undersökta ämnen, men risken för brist väntas bli större i vissa ämnen, i synnerhet i årskurs 7–9. Bland annat gäller det för matematik, svenska som andraspråk, naturvetenskap, slöjd och hem- och konsumentkunskap.
– Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer rapporterar många arbetsgivare en brist på nyutexaminerade ämneslärare i matematik och naturorienterande ämnen, främst i högstadiet men även i gymnasieskolan. Historia är ett av de ämnen där de framtida lärarbehoven ser ut att stämma bäst överens med antalet som förväntas ta en examen, om lika många väljer ämnet även framöver, säger Julia Elenäs.
I analysen redovisas även nybörjare och examinerade inom all lärarutbildning, och för första gången redovisas dessutom antalet som har tagit en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6, fördelat på de tre fördjupningsområdena.
Läs och ladda ner analysen: Ämneslärare i årskurs 7–9 och gymnasiet
För mer information kontakta:
Julia Elenäs, utredare på UKÄ:s analysavdelning. Tfn: 08-563 085 23 eller 073-662 85 23. E-post: julia.elenas@uka.se
UKÄ:s presstjänst: 08-563 086 33 alt press@uka.se
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapsnation. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan, vi ansvarar för högskolestatistiken samt vi utövar tillsyn och bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se. Följ oss på Twitter.
Taggar:
