Högskolan blir allt mer forskningstung
Sedan flera år tillbaka växer forskningen och utbildningen på forskarnivå. Forskningsintäkterna ökar och doktorandnybörjarna blir allt fler. Under 2012 började drygt 3 700 personer en forskarutbildning. De utländska nybörjarna var rekordmånga och utgör nästan 40 procent av alla nya doktorander.
I dag publicerar Universitetskanslersämbetet sin årsrapport som ger en samlad bild över den svenska högskolan. Den tar upp vad som har hänt det senaste året men även långsiktiga tendenser. En tydlig trend är att balansen mellan forskning och utbildning förändras. Under 2012 var universitetens och högskolornas intäkter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 26 miljarder, en minskning med 2,4 procent jämfört med 2011. Forskningsintäkterna ökade däremot med 2,7 procent till 35 miljarder kronor.
De ökade forskningsintäkterna är framför allt ett resultat av kraftigt ökade statliga resurser. Men även intäkterna från andra finansiärer har ökat. De ökade forskningsintäkterna har gett lärosätena förutsättningar att anta fler doktorander och samtidigt ge dem bättre försörjningsvillkor. Dessutom har antalet professorer och lektorer, alltså de mest meriterade lärarna, blivit fler.
Stor skillnad i utvecklingen av antalet nybörjare på olika nivåer
De minskade intäkterna till utbildning speglas i utvecklingen av antalet nybörjarstudenter. Förra läsåret började 92 300 nya studenter på högskolan, 13 procent färre än läsåret innan. Det är den största nedgången som noterats under de senaste 20 åren, men minskningen sker från ovanligt höga nivåer. Det är främst antalet utländska studenter som minskat efter införandet av studieavgifter. En annan orsak är att antalet platser blivit färre på grund av att regeringens tillfälliga utökning av anslagen upphörde. Intresset för högskolestudier är fortsatt rekordstort men det har alltså blivit lite svårare att komma in på högskolan. För forskarutbildningen gäller det omvända – antalet nybörjare har ökat i stort sett varje år sedan 2008. Studieavgifterna berör inte doktorander och det är fler utländska doktorandnybörjare än någonsin tidigare, 1 470, vilket kan jämföras med det totala antalet doktorandnybörjare som var 3 700.
Sverige satsar mycket på högskolan
Årsrapporten innehåller även internationella jämförelser. Sverige tillhör sedan många år de länder som satsar mest på högskolan mätt som andel av BNP. Bland OECD-länderna ligger Sverige på en sjundeplats, även om Sverige ligger något längre ned på listan om man bara ser till utbildningskostnaden.
– Det är glädjande att Sverige även i tider av lågkonjunktur tillhör de länder som satsar mest på högskolan, säger universitetskansler Lars Haikola.
Hela årsrapporten 2013 finns på UK-ämbetets webbplats
Årsrapporten innehåller statistik och analys om områdena: utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, internationell mobilitet, arbetsmarknad, personal, ekonomi och forskningsfinansiering samt internationellt perspektiv.
Kontaktpersoner:
Marie Kahlroth, utredare
08-563 085 49, marie.kahlroth@uk-ambetet.se
Torbjörn Lindqvist, utredare
08-563 087 07, torbjorn.lindqvist@uk-ambetet.se
Universitetskanslersämbetet är en ny myndighet inom högskoleområdet sedan den 1 januari 2013. Verksamheten handlar framför allt om att utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningar, att utöva juridisk tillsyn av högre utbildning samt att ansvara för statistik och uppföljning, där ett stort uppdrag är att granska hur effektivt verksamheten vid universiteten och högskolorna bedrivs.
Taggar: