Högskoleverket har granskat landets juridikutbildningar: Populär yrkesexamen med dålig arbetslivsanknytning

I Högskoleverkets senaste utvärdering framträder samma svagheter som i utvärderingen av juridikutbildningarna för åtta år sedan: Svår betygskonkurrens, långa studietider, och svag arbetslivsanknytning är problem som kvarstår.

Högskoleverket har granskat fem yrkesutbildningar som leder till juris kandidatexamen vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Umeå samt Uppsala universitet. I utvärderingen ingår också nio utbildningar i handelsrätt, affärsrätt och rättsvetenskap vid Karlstads, Linköpings, Lunds, Uppsala och Örebro universitet samt vid Högskolan i Jönköping, Mälardalens högskola och Luleå tekniska universitet. Därtill har tio forskarutbildningar utvärderats.


Minoritet tar examen inom utsatt tid

Överlag konstateras att de juridiska utbildningarna håller god kvalitet, men att det samtidigt finns en del genomgående problem. Exempelvis är arbetsgivare generellt sett skeptiska till de lokala juridikprogrammen som leder till examen i handelsrätt, affärsrätt eller rättsvetenskap. Trots att sådan kompetens behövs inom flera områden föredrar man att anställa personer som gått juris kandidatprogrammet.

Ett annat problem med utbildningarna är den låga genomströmningen; av dem som antogs till ett juris kandidatprogram hösten 2000 hade 56 procent av studenterna i Göteborg, 55 procent i Lund och 38 procent i Stockholm tagit examen 12 terminer senare. En anledning till den låga genomströmningen är den hårda konkurrensen om betyg som leder till att studenterna förlänger studierna för att få bättre betyg och därmed förbättra sina chanser till notarietjänstgöring. I Umeå där betygskonkurrensen inte är lika påtaglig är det också fler studenter som examineras på utsatt tid: Av de juris kandidatstudenter som började i Umeå år 2000 hade 65 procent examinerats inom sex år.


Utbildningar i Mälardalen, Linköping och Örebro ifrågasatta

Högskoleverket ifrågasätter examensrätten för kandidatexamen i handelsrätt vid Mälardalens högskola på grund av svag forskningsanknytning och för få disputerade lärare. I Linköping och Örebro är förutsättningarna för att bedriva forskarutbildning i affärsrätt respektive rättsvetenskap otillräckliga. Bägge utbildningarna är alltför små och isolerade och saknar den kreativa och kritiska miljö som krävs i forskarutbildning.