Högskoleverket har granskat landets konstnärliga utbildningar: Studenterna kostsamma men högpresterande
De konstnärliga utbildningarna tillhör de dyraste inom högskolan. Studenterna är starkt motiverade och andelen som avslutar utbildningen är närmare 100 procent. Miljöerna är små, framför allt på de högre nivåerna och på forskarutbildningsnivå. Högskoleverket uppmanar de konstnärliga högskolorna i Stockholm att tillvarata möjligheterna till samordningsvinster.
För första gången publicerar Högskoleverket en granskning av landets samtliga konstnärliga utbildningar. Granskningen redovisas i fyra rapporter: en för fri konst, en för musikerutbildningarna, en för scenisk gestaltning och produktion och en för design och konsthantverk.
Många sökande och kvalificerade studenter
De konstnärliga utbildningarna är mycket populära och studenterna som antas är kvalificerade. Många har gått förberedande utbildningar och når ofta taket för studielån innan de är färdiga med sina studier. Samtidigt är deras framtida arbetsmarknad och inkomster mer än osäkra.
Studenterna antas till utbildningarna genom arbets- eller inträdesprov ofta i kombination med intervjuer. Lärarna är engagerade och Högskoleverkets bedömargrupper konstaterar att de konstnärliga utbildningarna håller god kvalitet med några få undantag.
Fri konst – bättre information om kommande yrkesliv behövs
Utbildningar i fri konst ges vid Göteborgs, Lunds och Umeå universitet samt Konstfack, och Kungl. Konsthögskolan. Studenterna har god tillgång till verkstäder, utrustning och handledare. Högskoleverkets bedömargrupp efterlyser bättre förberedelser för yrkeslivet. Studenterna behöver bland annat få lära sig hur man söker kontakter med gallerier och museer samt hur och var man ansöker om stipendier och andra medel.
Få kvinnliga lärare på musikerutbildningar
Musikerutbildningarna finns vid Göteborgs och Lunds universitet, Luleå tekniska universitet samt Kungl. Musikhögskolan och Mälardalens högskola,. Vid en del av utbildningarna är det mycket få studenter inom vissa musikinstrument och på de högre nivåerna är det få lärarledda lektioner. Många studenter känner sig därför lämnade åt sig själva.
Ett annat problem med musikerutbildningarna är den skeva könsfördelningen bland lärarna. De flesta tillsvidareanställda lärare är män och av 41 professorer är bara tre kvinnor. En relativt stor del av de timanställda lärarna är däremot kvinnor. Högskoleverket konstaterar att det finns ett kvinnligt rekryteringsunderlag och uppmanar institutionerna att anställa fler kvinnliga professorer och lärare.
Hög nivå på design- och konsthantverksutbildningar
Utbildningarna i design bedrivs vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Växjö, samt vid Beckmans Designhögskola, högskolorna i Borås och Kalmar, och Konstfack. Utbildningar i konsthantverk ges vid Göteborgs universitet och Konstfack. Lärarnas tekniska kompetens är god och omvärldskontakterna många. Utbildningarna vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Konstfack och Umeå universitet får särskilt goda omdömen.
Scenkonstnärliga utbildningar – eftertraktade och dyra
Utbildningarna inom teater, opera, dans och film är de allra dyraste i högskolan, och de har flest sökande per utbildningsplats – till skådespelarutbildningar konkurrerar fler än 100 om varje plats. Utvärderingen visar att de etablerade utbildningarna på området har en tydlig konstnärlig grund och håller hög kvalitet. Lärarna är oftast mycket kvalificerade inom sin konstart och studietempot är högt – på skådespelarutbildningarna är ofta 40 timmar i veckan schemalagda.
Ifrågasatta utbildningar
Högskoleverket ifrågasätter examensrätten för musikproducentprogrammet i Linköping och utbildningarna i manus och konceptutveckling för film samt i filmisk gestaltning, 3D grafik och animation på Gotland. Utbildningarna har startats utan uttalat konstnärlig vision och verkar främst vara inriktade på att locka studenter till områden som ligger i tiden.
Utbildningarna som bedrivs av Carl Malmsten – Centrum för Träteknik och Design under Linköpings universitet samt utbildningen i industridesign vid Lunds universitet ifrågasätts också av Högskoleverket. Orsaken till ifrågasättandena är att den konstnärliga grunden är för svag.
Konstnärlig forskning och forskarutbildning
Konstnärlig forskarutbildning finns idag vid Göteborgs och Lunds universitet. Erfarenheterna härifrån är positiva, och Högskoleverket anser att det nya fältet konstnärlig forskning är en intressant möjlighet till utveckling av den konstnärliga utbildningen. Det är dock viktigt att forskningen har sin grund i konstnärlig praxis, och inte blir för teoretisk.
De sju självständiga konstnärliga högskolorna i Stockholm kan idag inte bedriva forskarutbildning, och de behöver samverka närmare för att kunna göra det. En möjlighet vore att skapa en tvärkonstnärlig högskola i Stockholm.
Kontaktpersoner: Jana Hejzlar, tfn 08-563 088 19, jana.hejzlar@hsv.se
Tommy Dahlén,tfn 08-563 085 27, tommy.dahlen@hsv.se