Högskoleverket har kartlagt gymnasieelevernas övergång till högskolan: Högskolestudier ett självklart val för naturvetarelever

Tre år efter studenten har 44 procent av gymnasiestudenterna påbörjat en högskoleutbildning. Men det skiljer mycket mellan olika gymnasieprogram. Bland dem som gått naturvetarprogrammet har så många som 80 procent av eleverna gått vidare till högskolan inom tre år efter studenten. Det visar en ny analys från Högskoleverket.

Läsåret 2002/03 gick 76 600 ungdomar ut gymnasieskolan med slutbetyg. Omkring 28 000 av dessa kom från natur- och samhällsvetarprogrammet, vilket är 4 500 färre än de elever som gick något av de yrkesinriktade programmen. Tre år senare hade nästan hälften, 44 procent, av alla som avslutade gymnasiet 2002/03 börjat på högskolan.

Generellt sett är det en betydligt lägre andel av eleverna på de yrkesinriktade programmen som påbörjar högskolestudier inom tre år efter gymnasiet, men det finns undantag. Elever som gått estetiska programmet eller teknikprogrammet har en förhållandevis hög övergång till högskolan. Lägst är den så kallade övergångsfrekvensen bland dem som gått bygg- eller fordonsprogrammet, omkring 1 procent.


Hög övergång för friskolor

Av eleverna från friskolorna gick 55 procent av dem som avslutade gymnasiet 2002/03 vidare till högskolan inom tre år. Högst var övergångsfrekvensen för Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm där 91 procent av eleverna hade började på högskolan läsåret 2005/06.

Att övergångsfrekvensen skiljer mellan privata och kommunala skolor beror dels på programutbudet; flera friskolor ger bara studieinriktade program, medan många kommunala gymnasier ofta har en större bredd i utbildningarna. Dels har det att göra med den sociala strukturen i kommunen. En analys som Högskoleverket och SCB publicerade igår visar att ungdomars sociala bakgrund har en relativt stor inverkan på huruvida man går vidare till högskolestudier eller inte efter gymnasiet.