Högskolor och universitet allt mer internationella

Allt fler studenter och anställda på svenska universitet och högskolor kommer från andra länder. Exempelvis är fler än var tredje doktorand utländsk och 78 procent av postdoktorerna har rekryterats från andra länder eller har utländsk bakgrund.

Idag släpps myndigheten Universitetskanslersämbetets Årsrapport. I den finns samlad statistik om högskolesektorn och de trender som genomsyrar högskolevärlden. En trend är den ökade internationaliseringen.

– ­Allt fler vill komma till Sverige för att studera och forska, vilket är positivt och berikar högskolevärlden. Det betyder fler kunskapsutbyten på global nivå och skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom både forskning och utbildning, säger Sofia Berlin Kolm som är utredare på UKÄ:s analysavdelning och projektledare för framtagandet av Årsrapporten.

–  Vi kan även se att personer som har med sig en utländsk examen etablerar sig väl på arbetsmarknaden efter att de gått en svensk kompletterande utbildning. Rekrytering av utländsk kompetens kan alltså bidra till att lösa kompetensförsörjningen, säger Sofia Berlin Kolm.

En motsatt trend är att svenska studenter som väljer att åka utomlands och studera har minskat. Det kan ha flera orsaker, en är att vissa utbildningar som läkarutbildningen har byggts ut och nu kan ta emot fler studenter. Ytterligare en trend, som varit i flera år, är att vissa grupper inte lockas av högre studier.

– Vi kan se att till exempel svenska män, personer som har lågutbildade föräldrar och utrikes födda som invandrat efter skolstarten är underrepresenterade. Det finns troligen många personer i de här grupperna som både skulle passa för högre studier och berika högskolevärlden och samhället om de kunde lockas att bryta mönstret och studera vidare, säger Sofia Berlin Kolm.

Ta del av hela Årsrapporten på www.uka.se/arsrapport

För mer information kontakta:
Sofia Berlin Kolm, utredare UKÄ:s analysavdelning: sofia.berlin.kolm@uka.se alt 073-6628521

Fler fakta ur Årsrapporten

  • Kvinnor och män: För första gången på flera år ökade antalet svenska nybörjare – kvinnorna stod för hela ökningen, medan svenska män fortsätter att minska i antal. Andelen kvinnor bland professorerna har ökat – sedan 2008 har antalet kvinnor bland professorerna när nog dubblerats.
  • Lärarutbildningen: Antalet nybörjare på lärarprogrammen har varit i princip oförändrat, med en mindre minskning, de senaste tre läsåren. Det går alltså inte att se några effekter av de utbyggnader av lärarprogrammen som inleddes 2015.
  • Studenter: För första gången på flera år ökade antalet helårsstudenter läsåret 2017/18, vilket förmodligen hänger ihop med att flera utbildningsprogram byggs ut. Läsåret 2017/18 ökade antalet studenter som tog examen igen efter en minskning året innan.
  • Arbetsmarknad: Personer med examen från utbildningar på grundnivå och avancerad nivå är i genomsnitt relativt väl etablerade på arbetsmarknaden. Detta gäller i synnerhet personer med examen inom hälso- och sjukvård samt social omsorg.
  • Forskning: Doktorander utförde 2017 den största andelen av forskningen, av den totala mängden tid som läggs på forskning, följt av personer i anställningskategorin forskare. Tillsammans utför de över hälften av forskningen vid svenska lärosäten.

Om oss

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapssamhälle. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan och vi bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se

Prenumerera