Högskolornas samverkan kring utbildningsutbudet kartlagd
Universitet och högskolor i Sverige samverkar i hög grad med externa parter kring dimensionering av högskoleutbildningar för att matcha arbetsmarknadens behov. Genom att vidta vissa åtgärder kan samverkan dock förbättras. Det visar en ny kartläggning som UKÄ gjort.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har på regeringens uppdrag kartlagt hur universitet och högskolor samverkar med externa parter i frågor som rör dimensionering av utbildning. Kartläggningen visar att förutsättningarna för samverkan är bättre för högskoleutbildningar som riktas mot en tydlig arbetsmarknad och för utbildningar där det ingår verksamhetsförlagda delar (VFU). Samverkan kan dock förbättras om såväl lärosäten som externa parter blir bättre på att förstå varandras förutsättningar och behov samt förtydligar syftet med samverkan.
– Samverkan kan förbättras genom att bli mer skräddarsydd och målinriktad. Båda parter behöver vara förberedda och tydliga med vad man vill åstadkomma, säger Marie Kahlroth, utredare på UKÄ som lett arbetet med regeringsuppdraget.
Lärosätenas utbildningsutbud ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Dagens system för resurstilldelning till högskolan, där lärosätena får ersättning för registrerade studenter och deras avklarade poäng, får stor betydelse för utbildningsutbudet och innebär att utbildningar med få studenter eller låg genomströmning är svåra att finansiera.
– Vi föreslår att lärosätena samarbetar mer om utbildningsutbudet, men att ansvaret för små utbildningar som inte bär sig ekonomiskt bör få en lösning inom den pågående översynen av resurstilldelningssystemet, säger Marie Kahlroth.
Under kartläggningen har företrädare för arbetsmarknaden framfört önskemål om att högskolan i större utsträckning ska erbjuda fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma inom det ordinarie utbildningsutbudet, inte enbart som uppdragsutbildning. UKÄ konstaterar att det inte är okomplicerat för lärosätena att öka utbudet av vidareutbildning för yrkesverksamma och anser också att regeringen behöver tydliggöra i vilken utsträckning det är lärosätenas ansvar.
Även för de regionala kompetensförsörjningsbehoven finns oklarheter kring högskolans roll. Enligt lärosätena finns ibland en övertro på att de ska förse regionen med kompetens. Lärosätena drar till sig studenter från hela landet, men en stor del av studenterna lämnar regionen efter slutförd utbildning. Många lärosäten profilerar sig dessutom inom specifika områden, vilka inte alltid stämmer överens med den regionala arbetsmarknadens behov.
– Det finns mycket att fördjupa sig i kring dessa frågor och kartläggningen är ett bra kunskapsunderlag att luta sig mot. Vi kommer att fortsätta dialogen med lärosätena och deras samverkansorgan, bland annat genom att anordna ett seminarium i höst, säger Marie Kahlroth.
För mer information, kontakta
Marie Kahlroth, utredare, 08-563 085 49 eller marie.kahlroth@uka.se
Presstjänst UKÄ: 08-563 086 33 eller press@uka.se
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapsnation. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan, vi ansvarar för högskolestatistiken samt vi utövar tillsyn och bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se. Följ oss på Twitter.
Taggar: