Idé- och lärdomshistoria – ett populärt bildningsämne

Idé- och lärdomshistoria är ett ämne som fortsätter att attrahera många studenter. Ämnet har också mycket god forskningsanknytning då de flesta lärarna är disputerade.

Rapporten tar avstamp i den förra utvärderingen som gjordes 2004 och tar bland annat upp hur högskolorna förhållit sig till de rekommendationer som gjordes då. Detta innebär att granskningen inte omfattar alla aspekter och kriterier som anges i Högskoleverktes nationella kvalitetssäkringssystem. Resultatet är överlag bra och utbildningarna har likartade upplägg. Lärarkompetensen är hög – undervisningen sköts i stort sett överallt av disputerade lärare. Rapporten visar att många av studenterna främst studerar ämnet av personligt intresse och för att bredda sina kunskaper. Få studenter fortsätter sina studier i ämnet efter grundkursen.

En kritik som rapporten tar upp är bland annat att det svenska perspektivet inte kommer fram i utbildningen. Med tanke på att det övervägande antalet uppsatser och avhandlingar handlar om svenska förhållanden och skrivs utifrån svenskt material är det en brist att studenterna inte får kunskap om svensk idé- och vetenskapshistoria. Könsfördelningen bland lärarna är fortfarande ojämn sen den senaste utvärderingen. Högskoleverket uppmanar högskolorna att anstränga sig mer för att förbättra denna.

Högskoleverket bedömer att kvalitetskraven uppfylls vid Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet och Uppsala universitet.

Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och Stockholms universitet har valts ut för en fördjupad granskning. Fördjupad granskning innebär att Högskoleverket behöver skaffa sig en fylligare bild av utbildningen för att kunna bedöma om kvalitetskraven uppfylls.

Hela rapporten finns att läsa på www.hsv.se.