Många ingenjörsstudenter tar inte examen
Det är stora skillnader mellan olika högskoleutbildningar när det gäller hur många studenter som faktiskt tar ut en examen. Bland yrkesutbildningarna är examensfrekvensen lägst för högskole- och civilingenjörer – bara 41 respektive 49 procent av studenterna tar ut en ingenjörsexamen. Bland barnmorske- och läkarstudenterna tar nio av tio ut en examen.
Universitetskanslersämbetet har tillsammans med SCB undersökt hur många av studenterna på högskolan som tar ut en examen inom tre år efter den förväntade studietiden. Rapporten visar på tydliga skillnader mellan olika utbildningar. Bland de större yrkesutbildningarna ligger barnmorske- och läkarstudenterna i topp med en examensfrekvens på 90 procent. Även på utbildningarna till bland annat psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och arbetsterapeut tar en övervägande majoritet av studenterna en examen. De flesta program som har hög examensfrekvens leder till legitimationsyrken där examen är avgörande för att få en legitimation.
Högskole- och civilingenjörsprogrammen har i särklass den lägsta examensfrekvensen, 41 respektive 49 procent. Därefter följer receptarie- och lärarprogrammen där drygt 60 procent av studenterna examineras. Cirka tio procent av ingenjörsstudenterna tar dock än annan examen.
Kvinnor tar ut examen i högre grad
Det är högre examensfrekvens för kvinnor än för män på alla större yrkesexamensprogram. Skillnaden var allra störst, 20 procentenheter, på utbildningarna till socionom och biomedicinsk analytiker. På de mansdominerade högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna har kvinnorna 14 respektive 11 procentenheters högre examensfrekvens. Bland till exempel tandläkar-, arkitekt- och läkarstudenterna är det knappt någon skillnad alls mellan män och kvinnor.
Generella program har lägre examensfrekvens
För första gången redovisar rapporten även hur examensfrekvensen ser ut på generella program som leder till högskoleexamen, magisterexamen och masterexamen. Examensfrekvensen på generella program är betydligt lägre än på yrkesexamensprogrammen. Andelen är allra lägst på de tvååriga högskoleprogrammen – bara var femte student tar en högskoleexamen inom tre år efter programmets förväntade studietid inom samma ämne. Andelarna för magister- och masterexamen är 39 respektive 46 procent.
Nybörjare på yrkesexamensprogram uppföljda till och med läsåret 2011/12. Andelen examinerade totalt inom nominell studietid plus tre år per kön. Procent
Diagrammet innehåller program med minst 200 nybörjare.
Kontaktpersoner:
Universitetskanslersämbetet:
Magdalena Inkinen, tfn 08-563 085 40, magdalena.inkinen@uk-ambetet.se
Statistiska centralbyrån:
Ewa Foss, tfn 019-17 68 58, ewa.foss@scb.se
Statistiska meddelanden görs av SCB på Universitetskanslersämbetets uppdrag. Alla statistiska meddelanden finns på både Universitetskanslersämbetets webbplats och på SCB:s webbplats.
Universitetskanslersämbetet är en ny myndighet inom högskoleområdet sedan den 1 januari 2013. Verksamheten handlar framför allt om att utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningar, att utöva juridisk tillsyn av högre utbildning samt att ansvara för statistik och uppföljning, där ett stort uppdrag är att granska hur effektivt verksamheten vid universiteten och högskolorna bedrivs.
Taggar:
