Många tar inte ut examen – trots en fullföljd utbildning

Var tionde student som inte tagit ut sin examen har ändå gått klart ett helt yrkesexamensprogram. Den vanligaste motiveringen är att ingen efterfrågar examensbeviset när studenten söker jobb. Tidiga avhopp är vanligast bland kvinnor som inte kommit in på sitt förstahandsval. Det visar en ny undersökning från Högskoleverket och Delegationen för jämställdhet i högskolan.

Högskoleverket har tillsammans med Delegationen för jämställdhet i högskolan undersökt orsakerna till varför studenter avbryter sin utbildning. En tredjedel av dem som hoppar av gör det på grund av att utbildningen har fel inriktning. Det gäller särskilt kvinnor som inte kom in på sitt förstahandsval. Om fler kommer in på sitt förstahandsval skulle sannolikt färre hoppa av. Inom tekniska utbildningar, som domineras av män, har en fjärdedel avbrutit sin utbildning på grund av att de fått jobb – i de flesta fall jobb som matchar utbildningen. Sådana avhopp sker vanligtvis under den sista terminen. Avhopp som beror på till exempel sociala, ekonomiska eller andra arbetsmarknadsrelaterade orsaker är inte lika vanliga.

Examensbeviset inte så värdefullt?
Att man inte tagit ut en examen behöver inte betyda att man hoppat av utbildningen. Tio procent av såväl kvinnor som män som inte tagit ut examen har fullföljt ett helt yrkesexamensprogram. De menar att examensbeviset inte efterfrågas när de söker jobb. En examen verkar alltså inte vara särskilt viktigt för varken studenten eller arbetsgivaren. Det är särskilt tydligt när det gäller den stora högskoleingenjörsutbildningen, som domineras av män, med en examensfrekvens på endast 37 procent. Bland dem som inte hade tagit ut en högskoleingenjörsexamen hade 15 procent tagit ut en kandidatexamen i teknik i stället och 12 procent hade fullföljt utbildningen men inte tagit ut någon examen. Dessutom hade 23 procent hoppat av under den sista terminen på grund av att de fått jobb som matchade utbildningen, vilket gällde i något högre grad kvinnor än män.

För att en examen ska registreras måste studenten begära ut ett examensbevis. Examensuppgifterna används bland annat för att räkna ut olika utbildningars examensfrekvens men framför allt som ett mått på utflödet på arbetsmarknaden av en viss kompetens. Resultaten från den här undersökningen visar att statistiken underskattar effektiviteten inom högskolan eftersom många är klara med sina högskoleutbildningar trots ett uteblivet examensbevis. Högskoleingenjörsexamen är det tydligaste exemplet på detta.

Bland studenterna som går en utbildning som leder till legitimation tar dock samtliga ut examen, eftersom examensbeviset är ett krav för att få legitimation.

Hela rapporten finns på www.hsv.se.

Delegationen för jämställdhet i högskolan överlämnar sitt betänkande den 12 januari 2011.

Kontaktpersoner:

Högskoleverket:
Lena Eriksson, tfn 08-563 086 71

Delegationen för jämställdhet i högskolan:
Malin Wreder, tfn 08-405 32 25