Stora regionala och sociala skillnader i övergången till högskolan

Andelen ungdomar som väljer att läsa vidare vid högskolan varierar stort beroende på var man bor och hur högutbildade föräldrar man har. Överlag ökar andelen unga vuxna som läser vidare. Det visar en ny sammanställning från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

– Statistiken visar att allt fler unga väljer att studera vid högskolan, men att allt färre av dem gör det direkt efter gymnasiet. Kvinnor fortsätter att i större utsträckning läsa vidare, och gapet mot männen ökar, säger Sofia Berlin Kolm, ansvarig utredare för rapporten på UKÄ.

Under förra året hade 44,6 procent av landets 24-åringar påbörjat högskolestudier, den högsta nivån på tio år. Bland 19-åringarna var det samtidigt bara 12,6 procent som påbörjat högskolestudier, vilket är den lägsta nivån av årskullarna födda på 1990-talet. Bland kvinnorna hade 53,1 procent påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder, jämfört med 36,5 procent bland männen.

UKÄ har också tittat på hur föräldrarnas utbildningsnivå påverkar valet att studera vid högskolan. Statistiken visar tydligt att ju högre utbildning föräldrarna har, desto mer troligt är det att deras barn läser vidare. Av de 24-åringar som hade högutbildade föräldrar hade 68,1 procent valt att studera vid högskolan, medan motsvarande siffra var 45,8 procent för ungdomar med medelhögt utbildade föräldrar och endast 25,8 procent för ungdomar med lågutbildade föräldrar.

Samtidigt visar sammanställningen tydliga regionala skillnader även inom grupper med samma sociala bakgrund. Exempelvis har ungdomar med lågutbildade föräldrar störst sannolikhet att studera vidare i Stockholms län, 29,6 procent, medan sannolikheten är lägst på Gotland, 18,6 procent.

– Vår analys visar att den sociala bakgrunden inte enskilt förklarar de regionala skillnaderna i övergång till högskolestudier. Geografiska faktorer som avståndet till en högskola kan sannolikt spela roll, liksom de lokala möjligheterna att hitta ett passande jobb om man har en akademisk examen, säger Sofia Berlin Kolm.

Du hittar analysen Rekryteringen till högskolestudier från Sveriges län och kommuner på www.uka.se

För mer information kontakta:

Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ och ansvarig för den statistiska analysen, 08-563 085 21, 073-662 85 21, sofia.berlin.kolm@uka.se
Presstjänst UKÄ: tfn 08-563 086 33, press@uka.se

Kort om rapporten:

- UKÄ har undersökt i vilken utsträckning kvinnor och män påbörjar högskolestudier och hur det varierar mellan Sveriges län och kommuner. Ett särskilt syfte har varit att studera i vilken utsträckning skillnaderna i övergång mellan länen hänger samman med skillnader i ungdomarnas sociala bakgrund.

- Av 19-åringarna, födda 1999, hade 12,6 procent påbörjat en högskoleutbildning uppföljningsåret 2018, vilket är den lägsta nivån hittills av årskullarna födda på 1990-talet. Andelen som påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder hade ökat till 44,6 procent, vilket är den högsta nivån under den senaste tioårsperioden.

- Det finns stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier mellan både län och kommuner. Bland 24-åringarna, födda 1994, hade Danderyds kommun i särklass den högsta andelen som påbörjat högre studier, 82,4 procent. Lägst andel hade Jokkmokks kommun, 17,4 procent.

- Fler kvinnor än män väljer att läsa vidare vid högskolan, och skillnaderna ökar med stigande ålder. Bland kvinnorna hade 53,1 procent påbörjat högskolestudier senast vid 24 års ålder, jämfört med 36,5 procent bland männen.

- På nationell nivå var övergången bland 24-åringar med högutbildade föräldrar högst, 68,1 procent, följt av dem med medelhögt utbildade föräldrar, 45,8 procent. Lägst var övergången för unga med lågutbildade föräldrar, 25,8 procent.

- Till högutbildade föräldrar räknas de med minst treårig eftergymnasial utbildning eller forskarutbildning. Medelhögt utbildade föräldrar har längre än tvåårig gymnasial utbildning eller kortare än treårig eftergymnasial utbildning; och lågutbildade föräldrar har förgymnasial utbildning eller högst tvåårig gymnasial utbildning. 

Tabell: Övergången till högskolan vid 24 års ålder, högst och lägst andel per län

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska bidra till att stärka den svenska högskolan och Sverige som kunskapsnation. Vi granskar kvaliteten på högskoleutbildningarna, vi analyserar och följer upp utvecklingen inom högskolan, vi ansvarar för högskolestatistiken samt vi utövar tillsyn och bevakar studenternas rättssäkerhet. www.uka.se. Följ oss på Twitter.

Taggar: