Sverige inte med i framtidens tätklunga?

Sverige har länge tillhört de länder i världen som har högst utbildningsnivå. Utbyggnaden av den svenska högskolan på 1990-talet har lett till att en stor andel av dagens unga har högskoleutbildning. Antalet studenter i högskolan nådde toppnivåer 2010–2011, men nu minskas volymen och det finns inga planer på fortsatt utbyggnad av högskolan de kommande åren.

Sveriges utbildningsnivå är alltså fortfarande hög, men nuvarande utveckling tyder på att de ungas utbildningsnivå inte kommer att höjas nämnvärt i framtiden. Samtidigt expanderar flera andra länder sin högre utbildning och det innebär att Sveriges position i förhållande till andra länder kommer att förändras. Detta visar en analys från Högskoleverket som publiceras idag.

– Sverige har ett väldigt bra utgångsläge när man jämför de ungas utbildningsnivå i olika länder. Andelen med högskoleutbildning har ökat snabbare i Sverige än OECD-genomsnittet, men nu ser vi flera tecken på att utvecklingen planar ut. Det här är en första varningsklocka om att andra länders utbildningsnivå kan dra ifrån Sveriges, säger Lars Haikola, universitetskansler, Högskoleverket.

Med statistik från OECD och Eurostat beskriver Högskoleverket i analysen den svenska utvecklingen under det senaste decenniet ur ett antal olika utbildningsaspekter och jämför med utvecklingen i andra länder.

– Högskoleverket presenterade också förra veckan beräkningar av den framtida balansen mellan arbetsmarknadens behov och tillskottet av nyutbildade från högskolan, där vi ser att det finns risk för brist på viss kompetens och överskott på annan, något som det också är viktigt att ta hänsyn till nu när utbyggnaden av högskolan stannar av, säger Lars Haikola.

Marie Kahlroth, utredare
Tfn 08-563 085 49, e-post: marie.kahlroth@hsv.se

Annika Pontén, avdelningschef
Tfn 08-563 087 57, e-post: annika.ponten@hsv.se