Sveriges vårdutbildningar granskade: Den kliniska utbildningen ofta bristande

Vård- och medicinutbildningarna har utvecklats sedan Högskoleverket granskade dem senast och flera utbildningar håller hög kvalitet. Men ett generellt problem är att den kliniska utbildningen, studenternas träning i sitt blivande yrke, ofta brister.

Idag publicerar Högskoleverket en omfattande utvärdering av 136 vård- och medicinutbildningar. De leder till 16 olika examina som alla förbereder för yrken inom hälso- och sjukvården. Utbildningarna ges vid totalt 27 olika universitet och högskolor i landet. Flertalet av de granskade utbildningarna håller en god kvalitet, men det finns samtidigt stora skillnader som inte kan förklaras av förutsättningar eller lärarresurser.

Utvärderingen visar att vårdutbildningarna har genomgått en imponerande utveckling de senaste tio åren. Trots detta har bedömargruppens slutsatser lett till att Högskoleverket ifrågasätter examensrätten för nästan en fjärdedel av de 136 granskade utbildningarna. Vid en del utbildningsprogram och vid mindre högskolor är ibland tillgången på akademiskt kompetenta lärare starkt begränsad. Två andra problem är bristen på utbildade kliniska handledare och otillräcklig kommunikation mellan högskolan och ansvariga för den verksamhetsförlagda utbildningen, det vill säga oftast landsting och kommuner.


Stora problem på flera sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar

Sjuksköterskeutbildningen är en av de stora utvärderade utbildningarna och finns vid sammanlagt 26 lärosäten. En generell svaghet är att man inte lyckats anpassa utbildningen till dagens utmaningar: Dagens ohälsosituation och samhälle ställer nya krav på vårdpersonalen. Den verksamhetsförlagda kliniska utbildningen har lågt satta mål samt brister i struktur, innehåll och handledarkompetens. 40 procent av sjuksköterskeutbildningarna i landet ifrågasätts. Men det finns också positiva exempel där utbildningen fungerar mycket väl: utbildningarna vid Högskolan i Borås, Högskolan i Jönköping, Lunds universitet och Sophiahemmet Högskola får särskilt beröm av Högskoleverkets bedömargrupp.

Också vid utbildningen till specialistsjuksköterska har den verksamhetsförlagda utbildningen stora problem. Utbildningen ges i många fall på en nivå som är för låg i förhållande till de kunskaper studenterna har när de börjar utbildningen.


Förlängning av läkarutbildningen behövs

Läkarutbildningen är en annan omfattande utbildning som ingår i granskningen. Internationellt sett håller svensk läkarutbildning god standard och förbereder studenterna väl inför deras allmäntjänstgöing. Men det är anmärkningsvärt att utbildningen fortfarande är fem och ett halvt år lång, trots EU:s direktiv om sexårig läkarutbildning. Samtliga sex läkarutbildningar uppfyller kvalitetskraven. Utbildningarna i Lund och Linköping bedöms hålla särskilt hög kvalitet.


Beröm till logoped- och optikerutbildning

Utbildningarna till logoped, optiker, ortopedingenjör och sjukhusfysiker tillhör också de vård- och medicinutbildningar som håller god eller mycket god kvalitet. Också utbildningarna till arbetsterapeut och sjukgymnast visar på en stabil utveckling de senaste tio åren med en ökning av vetenskaplig kompetens bland lärarna.


Kontaktpersoner: Bria Bergseth, tfn 08-563 088 15, brita.bergseth@hsv.se
Stella Annani,tfn 08-563 085 69, stella.annani@hsv.se