Tre specialstudier om lärarutbildningen från Högskoleverket: Oroande resultat i jämförande studier, men ljuspunkter finns

Svag forskningsanknytning, bristfällig examination och examensarbeten som inte alltid håller måttet. Det är några av slutsatserna i Högskoleverkets tre studier med lärarutbildningen som utgångspunkt. Men samtidigt finns också en positiv utveckling. Man anstränger sig för att engagera handledare och examinatorer som är disputerade. Vidare kan ämnet utbildningsvetenskap tänkas bli ett sammanhållande kitt i utbildningen.

I tre studier har Högskoleverket granskat olika aspekter av lärarutbildningen; examinationsformerna, kvaliteten i studenternas examensarbeten och forskningsanknytningen i utbildningen. Studierna har letts av Ingemar Wedman, Ulf P Lundgren och Roger Säljö, professorer i pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan, Uppsala universitet samt vid Göteborgs universitet. Bland annat har sjuksköterskeutbildningen, civilingenjörsutbildningen samt ämnena psykologi och företagsekonomi tjänat som jämförelser eller referenser. Studierna visar tydligt att lärarutbildningen har svag forskningsanknytning, vilket bland annat får konsekvenser för kvaliteten i studenternas examensarbeten. Samtidigt är forskningsanknytningen ett problem även i andra högskoleutbildningar, bland annat i ämnet företagsekonomi.

Forskarna har intervjuat lärare på flera olika utbildningar och det finns en stor uppslutning kring vikten av forskningsanknytning i högre utbildning. Men på grund av tidsbrist och ekonomiska skäl tvingas lärarna ofta dra ner på ambitionerna. Kraven på att studenterna ska godkännas är starka och många studenter släpps igenom trots att de inte borde. Det finns inte heller tydliga krav på hur en examination ska utformas för att pröva den kunskap som bör prövas. Högskoleverket menar att examinationerna både måste mäta studenternas faktakunskaper i ämnet och deras förmåga till kritiskt tänkande och analys.


Examensarbetena – sidmässigt ambitiösa, men vetenskapligt tunna

Lärarstudenternas examensarbeten är ofta väl tilltagna när det gäller sidantal, däremot har de relativt få vetenskapliga referenser och nästan inga källor på annat språk än svenska. Återigen är forskningsanknytningen ett problem och en tredjedel av uppsatserna betraktas som svaga trots att de blivit godkända vid det lärosäte där de lagts fram.

Vid sidan av bristerna i lärarutbildningen har dock en positiv utveckling vuxit fram:
– En ljuspunkt i lärarutbildningen är att forskningsämnet utbildningsvetenskap har börjat byggas upp, något som på sikt kan stärka den vetenskapliga basen och forskningsanknytningen i utbildningen. En annan att man i görligaste mån satsar på disputerade handledare och examinatorer för studenternas examensarbeten. Samtidigt måste andelen disputerade och forskningsaktiva i lärarutbildningen höjas, säger Sigbrit Franke, universitetskansler och chef för Högskoleverket.