Trendbrott: den sjunkande prestationsgraden på högskolan stannar av
De senaste åren har studenterna på högskolan tagit allt färre av de poäng de varit registrerade för. Men nu visar en ny analys från Universitetskanslersämbetet att den nedåtgående trenden har stannat av. Ett undantag är fristående kurser på distans där prestationsgraden fortsätter att sjunka.
I dag presenterar Universitetskanslersämbetet de senaste uppgifterna om prestationsgrader, det vill säga i vilken omfattning studenter tar de högskolepoäng de varit registrerade för. Om en student tar alla sina registrerade poäng är prestationsgraden 100 procent. Läsåret 2010/11 tog helårsstudenterna totalt sett 79 procent av de poäng de varit registrerade för inom fyra terminer, vilket är något högre än läsåret innan. Det betyder att för första gången på flera år sjunker inte prestationsgraden. Den nedåtgående trenden verkar därmed ha upphört, åtminstone tillfälligt.
Fristående kurser på distans sticker ut. De står fortfarande för den allra lägsta prestationsgraden och den har dessutom fortsatt att sjunka även det senaste läsåret. Prestationsgraden bland distansstudenter är betydligt lägre jämfört med campusstudenter.
Sjukgymnaststudenter i topp
Programstudenter tar sina poäng i betydligt högre grad än studenter som läser fristående kurser. På yrkesexamensprogrammen var prestationsgraden 89 procent, vilket kan jämföras med bara 63 procent på fristående kurser. Allra högst var den för studenter på sjukgymnastprogrammen där studenterna tog 97 procent av de poäng som de var registrerade för. Därefter följer utbildningarna till tandläkare, läkare, arbetsterapeut, psykolog och sjuksköterska, med prestationsgrader mellan 95 och 96 procent. För alla dessa yrken krävs en legitimation, där avklarade poäng är avgörande för att få ut en examen och därmed kunna arbeta inom yrket.
Stora skillnader mellan lärosätena
Om man jämför prestationsgraden på fristående distanskurser, den studieform där studenterna tar minst poäng, ser man stora skillnader mellan lärosätena. Inom juridik-samhällsvetenskap och humaniora-teologi, som helt dominerar distansutbudet, ligger Karlstads universitet och Högskolan i Gävle ligger i topp, med en prestationsgrad på 58 respektive 57 procent. I botten ligger Högskolan i Jönköping, 24 procent, följt av Stockholms universitet och Linköpings universitet, 36 procent. Vid bara tre lärosäten har prestationsgraden ökat mellan läsåren 2004/05 och 2010/11; Blekinge tekniska högskola, Lunds universitet och Högskolan på Gotland.
Kontaktpersoner:
Magdalena Inkinen, utredare, tfn 08-563 085 40, magdalena.inkinen@uk-ambetet.se
Annika Pontén, avdelningschef, tfn 08-563 087 57, annika.ponten@uk-ambetet.se
Universitetskanslersämbetet är en ny myndighet inom högskoleområdet sedan den 1 januari 2013. Verksamheten handlar framför allt om att utvärdera kvaliteten på högskoleutbildningar, att utöva juridisk tillsyn av högre utbildning samt att ansvara för statistik och uppföljning, där ett stort uppdrag är att granska hur effektivt verksamheten vid universiteten och högskolorna bedrivs.
Taggar: