Anpassningar till GDPR ska göra det möjligt att behandla personuppgifter i forskning samtidigt som den personliga integriteten skyddas

Behandling av personuppgifter i forskning ska även fortsatt kunna ske på ett ändamålsenligt sätt samtidigt som den enskildes integritet skyddas, nu när EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) har börjat tillämpas. Det är en förutsättning för att Sverige även i framtiden ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. För att det ska vara möjligt behöver de svenska lagarna anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR). I en lagrådsremiss föreslår regeringen därför nu anpassningar av ett flertal lagar på området.

I lagrådsremissen finns förslag på ändringar i lagen om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen), lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa, samt lagen om rättspsykiatriskt forskningsregister. Regeringen föreslår även att en bestämmelse om en skyddsåtgärd vid behandling av personuppgifter för forskningsändamål ska föras in i dataskyddslagen samt en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen.

I likhet med i dag ska den centrala skyddsåtgärden vid behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser vara att en etikprövningsnämnd godkänner behandlingen enligt etikprövningslagen. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.  En särskild övergångsbestämmelse i dataskyddslagen gör att personuppgiftslagen gäller så länge andra lagar fortfarande hänvisar till den. Det innebär att behandling av personuppgifter inom forskning kan fortsätta enligt det gamla regelverket fram till och med den 31 december 2018.

Kontakt

Sam Assadi, pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, 072-5381343

Taggar: