Fler ska ha rätt till undervisning i nationella minoritetsspråk

Regeringen går nu vidare med en proposition för att stärka rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk. Förslaget innebär att det inte längre ska ställas krav på förkunskaper i ett nationellt minoritetsspråk för att elever i gymnasieskolan ska ha rätt till modersmålsundervisning i språket.

– Alla barn och ungdomar som tillhör en nationell minoritet ska ha möjlighet att bevara och utveckla sin kultur, sitt språk och sin identitet. Därför stärker vi nu rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk, säger skolminister Lotta Edholm.

Undervisning i ett nationellt minoritetsspråk som modersmål ska enligt skollagen erbjudas de elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan som tillhör en nationell minoritet. Det gäller även om eleverna inte har några förkunskaper i språket. Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan behöver däremot ha goda kunskaper i språket för att ha rätt till undervisning. För att stärka rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk i dessa skolformer föreslår regeringen nu att kravet på förkunskaper ska tas bort.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Kontakt

Christian Brundu, t.f. pressekreterare hos skolminister Lotta Edholm, 076-139 91 05, christian.brundu@regeringskansliet.se