Flera förändringar föreslås för gymnasieutbildningarna

Matematikämnet ska anpassas så att fler väljer att fördjupa sig, ett nationellt frisör- och stylistprogram ska införas och naturkunskap ska ingå i teknikprogrammet. Det är några av de förslag för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som regeringen lägger fram i en proposition till riksdagen.

I februari förra året fattade riksdagen beslut om att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ämnena behöver därför anpassas och i samband med det gör regeringen flera andra ändringar i nationella program och ämnen. 

Fler ska välja att läsa matematik

Övergången till ämnesbetyg innebär att flera kursbetyg ersätts av ett slutligt ämnesbetyg. Då eleverna i många fall får lägre betyg på de nuvarande högre kurserna medför en övergång till ämnesbetyg en ökad risk för att eleverna väljer att inte läsa mer matematik än nödvändigt på grund av oro för att deras ämnesbetyg ska sjunka. Regeringen föreslår därför att ämnet matematik i gymnasieskolan delas i flera mindre ämnen. Detta för att undvika att elever väljer bort att fördjupa sig i matematik på grund av oro för att sänka sitt ämnesbetyg.

– Matematikämnet är viktigt för elever och för samhället i stort då det bidrar till att bygga den kunskapsgrund som elever behöver för vidare studier, inom många branscher och för spetskompetens inom framför allt naturvetenskap och teknikvetenskap. Vi vill säkerställa att eleverna vågar välja att fördjupa sina studier i matematik under gymnasietiden, säger utbildningsminister Mats Persson. 

En bättre struktur för hantverksutbildning

Inom hantverksprogrammet finns utbildningar för att bli till exempel finsnickare, glasblåsare, florist och frisör. Cirka 90 procent av eleverna som i dag läser år 1 på hantverksprogrammet går en inriktning inom hår och skönhet. Regeringen föreslår därför att det införs ett nytt nationellt frisör- och stylistprogram som utbildar mot yrkesområdena frisör, barberare och hår- och makeupstylist med alternativa vägar för professionellt arbete inom respektive bransch.

Bredden i hantverksprogrammet, med en rad olika olika yrken som programmet ska utbilda för, gör det svårt att utforma gemensamma delar som är relevanta för de olika studievägarna. Detta blir särskilt kännbart för mindre hantverksyrken som i dag inte blir synliga för framtida elever. Regeringen föreslår därför, i linje med ett förslag från Skolverket, att skolhuvudmän i stället ska kunna ansöka om att bedriva riksrekryterande hantverksutbildningar som riktar sig mot specifika hantverksområden. På så vis värnas mångfalden av små hantverksyrken. Skolinspektionen tar i regel ut en avgift för ansökningar om godkännande som enskild huvudman. För att detta inte ska drabba huvudmän som vill fortsätta att driva en redan pågående utbildning kommer regeringen besluta om att den första ansökan ska vara avgiftsfri. 

– Gymnasieutbildningarna ska hålla hög kvalitet och ge eleverna goda förberedelser för arbetslivet eller fortsatta studier och i takt med att samhället förändras behöver utbildningarna också göra det. Bland annat föreslår regeringen att strukturen för hantverksprogrammet ska förändras för att säkra kompetensförsörjningen inom hantverksyrken, och värna mångfalden av små hantverksyrken, säger skolminister Lotta Edholm.

Elever på teknikprogrammet ska få läsa naturkunskap

Regeringen föreslår att ämnet naturkunskap läggs till på teknikprogrammet. Nästan alla andra gymnasieprogram har naturkunskap och det blir ett viktigt tillskott till teknikprogrammet.

Program i gymnasiesärskolan byter namn

Regeringen föreslår förändringar av namnen på två av programmen i gymnasiesärskolan. Ändringen behövs för att det ska bli tydligare vilka yrken programmen riktar in sig mot. Programmet för administration, handel och varuhantering föreslås bli Programmet för handel och service och Programmet för fastighet, anläggning och byggnation föreslås bli Programmet för fastighet och byggnation.

Sekretessbrytande bestämmelser förlängs i väntan på Skolinformationsutredningens förslag

I propositionen föreslår regeringen också att de tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelser som har införts i offentlighets- och sekretesslagen ska förlängas. Bestämmelserna innebär att Skolverket, trots en skärpt rättspraxis i fråga om statistiksekretessen, kan få tillgång till uppgifter om enskilda huvudmän och deras verksamhet. För att ge mer tid att genomföra en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet föreslås att bestämmelserna ska upphöra att gälla den 1 juli 2026, i stället för den 1 juli 2023.

Kontakt

Erik Åslin, t.f. pressekreterare hos Lotta Edholm, 076-140 68 74, erik.aslin@regeringskansliet.se

Agnes Eklund, pressekreterare hos Mats Persson, 076-1426378, agnes.eklund@regeringskansliet.se