Hårdare krav på aktörer för pedagogisk omsorg

De som får samhällets förtroende att ansvara för barns utbildning och omsorg ska vara kunniga för uppdraget och lämpliga att genomföra det. Nu lämnar regeringen förslag på åtgärder för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. Bland annat föreslås det att en enskild huvudman ska godkännas av kommunen så att olämpliga aktörer förhindras att utöva verksamheten.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem. I Sverige är det cirka 10 000 barn som går i pedagogisk omsorg, till exempel i familjedaghem.

– Att bedriva skola eller barnomsorg för våra gemensamma skattepengar är ingen mänsklig rättighet. Den som bedriver pedagogisk omsorg ska vara lämplig och ha de kunskaper som krävs för att kunna utföra uppdraget. Genom att ställa tuffare krav ska vi sätta stopp för oseriösa och olämpliga aktörer, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Den som vill bedriva pedagogisk omsorg ska lämna in en ansökan till kommunen, och kommunen prövar sedan om aktören ska godkännas som huvudman. Aktören ska ha insikt i och förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och i övrigt bedömas som lämplig. Om verksamheten ska bedrivas i en bostad ska den som är folkbokförd där visa upp ett utdrag ur belastningsregistret.

– Förslagen i propositionen innebär en stärkt koppling till skolan genom att pedagogisk omsorg ska förbereda barnen för fortsatt lärande i skolväsendet. Det innebär att varje barn ska erbjudas en rik och stimulerande lärmiljö där de bland annat kan lära sig behärska det svenska språket, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Kontakt

Vidar J Lindgren, pressekreterare hos Lina Axelsson Kihlblom, 073-840 33 12