Insatser mot betygsinflation utreds

Nu har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till Betygsutredningen 2018, som bland annat utreder frågan om ämnesbetyg. Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin ska enligt det utvidgade uppdraget även beakta att de förslag som läggs inte ska leda till betygsinflation samt analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation.

Den 26 april 2018 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt att utreda andra frågor som rör betygssystemet för alla skolformer, bland annat om betygssystemet behöver vara mer kompensatoriskt. Nu har regeringen beslutat om ett tilläggsdirektiv. Enligt det utvidgade uppdraget ska utredaren även analysera behovet av ytterligare insatser för att undvika betygsinflation, det vill säga en utveckling över tid där betygen ökar utan att kunskapsnivån höjs. Skolverket rapporterar om skillnader mellan skolor när det gäller hur betyg sätts i relation till resultat på nationella prov. Det är systematiska avvikelser och betygen avviker oftare uppåt.
 
– I den svenska skolan ska man få betyg efter hur mycket man lär sig, inte vilken skola man går på. Det är viktigt både för individen och för samhället. Nu får betygsutredningen i uppdrag att analysera behovet av ytterligare insatser för att stoppa glädjebetygen. På så sätt kan en mer likvärdig betygssättning främjas, säger utbildningsminister Anna Ekström.
 
När ändringar görs i betygssystemet behöver de förankras väl för att ge stabilitet. Ämnesbetyg är en reform i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som behöver förberedas väl och ges tid för implementering. Regeringen har därför beslutat att förlänga uppdraget i sin helhet till och med den 29 maj 2020.
 
Tilläggsdirektiven bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Kontakt

Anja L Sundberg, pressekreterare hos Anna Ekström, 076-116 77 45

Taggar: