Lärar- och förskollärarutbildningarna ska reformeras
Välutbildade lärare med förutsättningar att göra ett bra jobb är avgörande för att komma till rätta med problemen i skolan. I morgon planerar regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå hur antagningskraven till lärar- och förskollärarutbildningarna kan höjas, hur ämneslärarutbildningen kan stärkas samt hur utbildningarna kan få ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.
Dagens lärarutbildningar infördes 2011. Mycket har dock förändrats sedan dess, både i skolan och i samhället i stort. Många nyexaminerade lärare känner att de inte har blivit tillräckligt förberedda för den kommande verkligheten ute i skolorna. Regeringen vill vända denna utveckling genom att reformera lärarutbildningarna.
– Lärarutbildningarna ska hålla toppklass. Här utbildas de som ska utbilda Sveriges barn och elever i framtiden. Därför behöver lärarutbildningarna anpassas efter de behov och förutsättningar som råder i dag. Större fokus ska läggas på ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Studenterna ska vara väl förberedda för läraryrket när de lämnar utbildningen, säger utbildningsminister Mats Persson.
Många av de som antas till en lärarutbildning fullföljer inte sina studier. Det är mer troligt att studenter med låga betyg från gymnasieskolan hoppar av en högskoleutbildning än att studenter med höga betyg gör det. Frågan om höjda krav har därför varit aktuell under flera år och olika förslag har förts fram. Utredaren ska nu analysera för- och nackdelar med olika modeller.
Ämneslärarutbildningen ges i dag på 27 lärosäten samtidigt som det råder brist på forskarutbildad personal inom utbildningarna. För att höja kvaliteten och få ett bättre resursutnyttjande av tillgängliga lärarresurser ska utredaren se över hur utbildningen kan stärkas, till exempel genom ökade samarbeten.
– Stegen mot en bättre skolgång för alla barn i Sverige börjar genom att stärka upp läraryrket. En av de kanske enskilt viktigaste yrkesrollerna i samhället kräver en gedigen och ändamålsenlig utbildning, det är själva grundförutsättningen för att komma till rätta med de omfattade problem som den svenska skolan i dag tampas med. Därför tar samarbetspartierna flera steg för att stärka lärarkåren, säger Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Regeringen vill också reformera innehållet i lärarutbildningarna. Utredaren ska därför föreslå hur större fokus kan läggas på ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. I uppdraget ingår även att minska och justera examensmålen så att de blir mer fokuserade och ändamålsenliga.
– Läraren är den viktigaste faktorn för elevernas framgång i skolan. Därför måste vi utbilda lärare som är väl förberedda för mötet med eleverna i klassrummet och som har djupa kunskaper i sina ämnen och hur undervisningen ska utformas. En nyexaminerad lärare ska både vara en expert på inlärning och utveckling, och veta hur man hanterar stökiga elever, säger skolminister Lotta Edholm.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024. Till särskild utredare utses Peter Honeth.
Beslutet bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Kontakt
Sigrid Rydell Blomqvist, t.f. pressekreterare hos utbildningsminister Mats Persson, 076-145 30 07, sigrid.rydell.blomqvist@regeringskansliet.se