Mer jämlik elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Hur man mår och hur man presterar i skolan är tätt sammanlänkat och därför är skolans arbete med elevhälsa viktigt. Av den anledningen har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ska stärka elevhälsan. I lagrådsremissen föreslås även insatser för en stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

I dag lägger många skolor stora resurser på att åtgärda akuta problem och hantera enskilda elevers svårigheter, på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. I de nya bestämmelserna som föreslås ska det framgå att elevhälsans arbete ska genomföras på individ-, grupp-, och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Vid behov ska elevhälsan även samverka med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Regeringen föreslår också att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. 

– Elevhälsan fyller en mycket viktig funktion i skolan, och nu förtydligar vi uppdraget. Med de här lagändringarna blir det tydligt att elevhälsan ska ha förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, inte bara släcka bränder och åtgärda akuta problem, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom. 

Regeringen föreslår också flera förändringar som rör utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Bland annat ska den befintliga garantin för tidiga stödinsatser utvidgas till att även omfatta elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner. Regeringen föreslår även att elevens val tas bort från grundsärskolan och att benämningen träningsskola försvinner. 

Regeringen föreslår också att benämningen intellektuell funktionsnedsättning ska ersätta utvecklingsstörning i lagstiftningen, och att skolformerna grundsärskola, gymnasiesärskola samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. 

– Det är dags att låta språket i lagstiftningen följa med sin tid. Intellektuell funktionsnedsättning är det begrepp som används i nästan alla sammanhang, i och utanför skolan. Och ett namnbyte av skolformen är efterlängtat bland många elever, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Ytterligare en föreslagen förändring är att det ska bli möjligt att överklaga en rektors beslut om att låta en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan gå om en årskurs. 

Lagändringarna om att det ska bli möjligt att överklaga en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023.

Lagrådsremiss: Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning 

Kontakt

Vidar J Lindgren, pressekreterare hos Lina Axelsson Kihlblom, 073-840 33 12