Mer jämlik elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Report this content

Hur man mår och hur man presterar i skolan är tätt sammanlänkat och därför har regeringen beslutat om en proposition med förslag som ska stärka elevhälsan. Regeringen föreslår även insatser som ska stärka utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i skolan behöver förbättras. I de nya bestämmelserna som regeringen nu föreslår ska det framgå att elevhälsans arbete ska genomföras på individ-, grupp-, och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Vid behov ska elevhälsan även samverka med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Regeringen föreslår också att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

– Elevhälsan kan bidra till högre kunskapsresultat och att elever mår bättre, därför förtydligar vi nu uppdraget. Med de här lagändringarna blir det tydligt att elevhälsan ska ha förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, inte bara släcka bränder och åtgärda akuta problem, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Regeringen föreslår också flera förändringar som rör utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Bland annat ska garantin för tidiga stödinsatser utvidgas till att även omfatta elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner. 

Regeringen föreslår också att benämningen intellektuell funktionsnedsättning ska ersätta utvecklingsstörning i skollagstiftningen, och att skolformerna grundsärskola, gymnasiesärskola samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

– Skolan ska vara till för alla elever. Nu stärker vi utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom är namnbytet av skolformerna väldigt efterlängtat bland många elever, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Ytterligare en föreslagen förändring är att det ska bli möjligt att överklaga rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs.

Lagändringarna om att det ska bli möjligt att överklaga en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Lagändringarna om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023. De föreslagna ändringarna har granskats av Lagrådet. 
 

Kontakt

Vidar J Lindgren, pressekreterare hos Lina Axelsson Kihlblom, 073-840 33 12

Prenumerera