Nu får eleverna mer undervisningstid i matematik och i idrott och hälsa

Eleverna ska få ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik i högstadiet. Det har regeringen beslutat i dag. Regeringen utökar också ämnet idrott och hälsa med 100 timmar för elever i grundskolan.

Grundläggande kunskaper i matematik är i många fall nödvändiga för att klara högre utbildningar. De är också avgörande för en god kompetensförsörjning.

Regeringen vill därför att eleverna lär sig mer matematik och utökar undervisningstiden i grundskolan och motsvarande skolformer med 105 timmer per år. Utökningen motsvarar en timme per vecka för årskurs 7-9. Samtidigt minskas den garanterande undervisningstiden i elevens val med lika många timmar för grundskolan och specialskolan. I grundsärskolan minskas undervisningstiden i elevens val med 45 timmar och i slöjd med 60 timmar.

– Alldeles för många elever missar behörigheten till gymnasiet för att man har svårt för matematiken. Med mer tid får fler chansen att knäcka svåra moment och nå kunskapskraven. Vi följer den ursprungliga planen för utbyggnad av matematikämnet, så de elever som nu får mer matematik har varit de första som fått det redan från årskurs ett genom en stegvis utökning av timantalet över stadierna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Regeringen utökar dessutom den garanterade undervisningstiden i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan. Skolverket föreslår att timmarna läggs i årskurserna 6-9. Regeringen instämmer i detta, även om timmarna formellt fördelas stadievis på mellan- och högstadiet. Beslutet innebär också att den garanterade undervisningstiden i elevens val minskar med lika många timmar. Förändringen kommer inte att inverka på skolans möjlighet att erbjuda eleverna ett nybörjarspråk.

– Att röra sig, förstå vad som skapar hälsa och bättre känna sin kropp är bra för att nå kraven både i ämnet idrott och hälsa, och i skolans alla ämnen. Därför är det bra att vi nu både kan gå vidare med utbyggnad av ämnet idrott och hälsa, och invänta förslagen om ökad daglig rörelse i skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Forskning visar att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan. Mer rörelse under skoldagen och mer idrott i skolan kan vara en viktig nyckel i att skapa förutsättningar för alla eleverna när det gäller att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Regeringen har tidigare gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på vad som behövs för att alla elever i grundskolan och motsvarande skolformer ska röra sig mer.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2019.

Kontakt

Sandra Ahlstrand, politiskt sakkunnig hos Gustav Fridolin, 072-219 19 77

Taggar: