Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning
Skolsegregationen ska brytas. I dag tillsätter regeringen en utredning som ska föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och för att förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Syftet är att öka likvärdigheten inom berörda skolformer.
Skolkommissionen föreslår i sitt slutbetänkande en nationell strategi för att skapa ett robust skolsystem. Förslagen ska gynna samtliga elever och målet är att alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Detta ska förbättra skolresultaten, men även exempelvis utgöra ett bidrag till arbetet för att stärka jämställdheten mellan flickor och pojkar.
Genomförandet av Skolkommissionens strategi kräver åtgärder av olika aktörer på både kort och lång sikt. Regeringen har påbörjat genomförandet av flera förslag. I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen exempelvis en kraftig förstärkning av den statliga finansieringen av skolan i enlighet med Skolkommissionens förslag. Med en infasning över tre år avsätts sex miljarder kronor för syftet.
Åtgärder som syftar till att minska skolsegregationen och öka de finansiella förutsättningarna för en likvärdig skola kräver enligt Skolkommissionen närmare överväganden. Många kommuner verkar redan i dag aktivt för en allsidig social elevsammansättning vid sina skolenheter. Arbetet försvåras dock av att det finns oklarheter i vilka möjligheter som ryms inom dagens regelverk.
Därför ger nu regeringen en utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till hur bestämmelserna om dels placering vid kommunala skolenheter, dels mottagande och urval till fristående skolor, bör ändras för att i större utsträckning främja en allsidig social sammansättning av elever.
- I en stark skola möts elever med olika bakgrund i samma klasser. Kommuner och huvudmän kan göra mycket mer för att åstadkomma detta, men vi behöver också bättre verktyg. Därför ska utredaren titta på hur reglerna kan förändras för ett mer fritt och rättvist skolval, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Det finns i dag stora skillnader i hur mycket resurser som olika kommuner lägger på skolan. Skolkommissionen bedömer i sitt slutbetänkande att skillnaderna mellan kommuner i avsatta medel till skolor till stor del beror på skilda demografiska och geografiska förhållanden, men att det även finns skillnader som följer av olika ambitionsnivåer. Vid en jämförelse mellan kommuner framgår att kostnaderna för undervisning och elevhälsa saknar korrelation med elevernas socioekonomiska bakgrund. Det finns inte heller några garantier för att huvudmännen totalt sett avsätter tillräckliga resurser.
- Man ska vara trygg med att alla skolor har de resurser som krävs för att ge alla barn bästa möjliga utbildning, och uppfylla skollagens krav på stöd utifrån elevens behov. I dag spretar resurserna mycket mellan skolor och kommuner, och forskningen visar att alldeles för ofta har de skolor som behöver det mest mindre resurser, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Regeringen ger därför också utredaren i uppdrag att kartlägga och analysera de bakomliggande orsakerna till skillnaderna i avsatta resurser för undervisning och elevhälsa, hur skillnaden i avsatta resurser påverkar kunskapsresultaten och vid behov lämna förslag till nödvändiga författningsändringar.
- Skolkommissionen efterlyser ett större statligt ansvar för likvärdigheten. Vi börjar med att införa ett stort statligt stöd med mer till alla men mest till dem som behöver det mest. Den här utredningen ser hur nästa steg kan se ut, där ansvarsfördelningen för skolans finansiering mellan stat och kommun blir tydligare och bättre, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Till särskild utredare har Björn Åstrand, lektor vid Umeå universitet och tidigare ledamot av Skolkommissionen, utsetts. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2020.
Kontakt
Hanna Hessling, pressekreterare hos Gustav Fridolin, 072-557 38 01