Pliktlagstiftningen och annan hantering av material vid Kungl. biblioteket ses över

Delar av kulturarvet samlas i dag inte in. Det beror bland annat på att formerna för framställning av material har förändrats i ett digitaliserat samhälle. En utredare får därför i uppdrag att se över vilket material som bör samlas in, bevaras och tillhandahållas med stöd av pliktlagstiftning. Utredaren ska också se över regelverket för insamlingen av material som ligger utanför pliktlagstiftningen hos Kungl. biblioteket.

Medielandskapet har förändrats och kulturarvet består i dag av fler medieformer än vad som samlas in enligt pliktlagstiftningen. Formerna för framställning av visst material, till exempel radio, tv och biofilm, har förändrats och omfattas inte längre av pliktlagstiftningen. Nytt material har också tillkommit i form av material på internet. Delar av kulturarvet samlas i dag inte in och en utredare behöver därför se över vilket material som bör samlas in, bevaras och tillhandahållas med hjälp av pliktleverans och hur regelverket ska vara utformat.

Kungl. biblioteket samlar också in annat material än det som regleras i pliktlagstiftningen, till exempel utländsk forskningslitteratur, utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning och ett urval av det svenska materialet som publiceras på internet. Utredaren ska också se över om det behövs nya regler för den insamlingen.

– Kungl. biblioteket har ett historiskt uppdrag att samla in material som trycks i Sverige såsom böcker, tidningar, reklamblad och även delvis det som sänds i radio och tv. Medielandskapet har förändrats, och material behöver tas om hand inte minst för forskningens skull – och ytterst för vår demokratiska samhällsutvecklings skull, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Särskild utredare är Ulrika Geijer som i dag är chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Malmö.

Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 december 2020.

Kontakt

Mirjam Kontio, pressekreterare hos Matilda Ernkrans, 073-074 05 57