Regeringen stärker rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk

Det ska inte längre ställas krav på förkunskaper i ett nationellt minoritetsspråk för att en elev i gymnasieskolan som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt till modersmålsundervisning i språket. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.

– Att det inte längre kommer att krävas förkunskaper i språket är viktigt. Vissa ungdomar upptäcker först i gymnasieåldern att de vill läsa sitt nationella minoritetsspråk. Alla barn och ungdomar som tillhör en nationell minoritet ska ha möjlighet att bevara och utveckla sin kultur, sitt språk och sin identitet, säger skolminister Lotta Edholm.

Undervisning i ett nationellt minoritetsspråk som modersmål ska enligt skollagen erbjudas de elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan som tillhör en nationell minoritet. Det gäller även om eleverna inte har några förkunskaper i språket. Elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan behöver däremot ha goda kunskaper i språket för att ha rätt till undervisning. För att stärka rätten till undervisning i nationella minoritetsspråk i dessa skolformer föreslår regeringen nu att kravet på förkunskaper ska tas bort.

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Kontakt

Christian Brundu, t.f. pressekreterare hos skolminister Lotta Edholm, 076-139 91 05, christian.brundu@regeringskansliet.se