Så ska idrottsutbildningarna på gymnasienivå bli bättre

Utbildningsdepartementet har genomfört en översyn av riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. I en promemoria som nu skickas ut på remiss föreslås en rad förändringar, bland annat att det enbart ska finnas en typ av gymnasie- eller gymnasiesärskoleutbildning med specialidrott.

– Förslagen syftar till ett tydligare, bättre och mer likvärdigt system där elitsatsande ungdomar i Sverige ska kunna kombinera en elitsatsning med gymnasieutbildning. Jag hoppas att vi därmed löser de problem som har funnits med de nuvarande idrottsutbildningarna, bland annat gällande antagningskrav och frågan om avgiftsfri utbildning, säger utbildningsminister Anna Ekström.

I promemorian föreslås att det till skillnad från i dag enbart ska finnas en typ av gymnasie- eller gymnasiesärskoleutbildning med specialidrott som ska vara riksrekryterande. Avsikten är att utbildningen ska vända sig till ungdomar som är elitidrottare och ge dem chansen att få en gymnasial utbildning samtidigt som de kan fortsätta med sin elitidrottssatsning. Ämnet specialidrott ska endast få erbjudas inom denna utbildning. Skolverket ska enligt förslaget besluta om vilka skolhuvudmän som får anordna gymnasial utbildning med specialidrott, men både Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden ska vara involverade i beslutsprocessen.

I dagens system med riksidrottsgymnasier delar staten och kommunerna på kostnaden, samma princip föreslås gälla även i fortsättningen. Statens del av kostnaderna ska fördelas av Riksidrottsförbundet. Merkostnaden för specialidrott ska fastställas av Skolverket i en riksprislista så att kostnaden för en idrott blir densamma och likvärdig var den än anordnas i landet. Det ska även bli möjligt för alla elever som går en utbildning med specialidrott att få rätt till inackorderingstillägg om de behöver bo på skolorten under utbildningstiden.

Enligt förslaget ska elever eller vårdnadshavare som huvudregel själva bekosta den individuella idrottsutrustningen. Det är ett undantag från huvudregeln i skollagen som anger att utbildningen ska vara avgiftsfri, men eftersom utrustningen har ett starkt samband med en elitsatsning, måste vara individuellt anpassad och kan vara mycket dyr är det orimligt att kräva att skolhuvudmännen ska betala individuell utrustning till varje elev. Om det skulle vara så att någon av ekonomiska skäl inte kan svara för kostnaden föreslås ett undantag som innebär att huvudmannen i vissa fall ska stå för kostnaden.

För att de ungdomar som inte nått elitnivå ska få möjlighet att satsa på sin idrott samtidigt som de går i gymnasieskolan föreslås att Skolverket ska få i uppdrag att se över innehållet i kurserna specialisering 1 och 2 inom ämnet idrott och hälsa så att de anpassas till att enbart avse utveckling inom den idrott som en elev vill satsa på.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022, och de första eleverna kommer då kunna börja den nya utbildningen hösten 2024.

Kontakt
Tove Kullenberg
T.f. pressekreterare hos Anna Ekström
073-842 50 59
 

Utbildningsdepartementet
Drottninggatan 16
103 33 Stockholm
Telefon 08-405 10 00
www.regeringen.se

Taggar: