Skärpta regler om studiemedel vid utlandsstudier

Regeringen förtydligar bestämmelserna om när studiemedel inte rimligen bör lämnas. Dessutom, för att minska risken för bidragsbrott och hög skuldsättning, har regeringen fattat beslut om nya bestämmelser om merkostnadslån för undervisningsavgifter.

Studiemedel möjliggör studier men ska inte kunna lämnas för utbildningar utomlands som är oförenliga med svensk reglering, till exempel regeringsformens bestämmelser om mänskliga fri- och rättigheter och principen om icke-diskriminering. De förtydligade bestämmelserna syftar till exempel till att minska risken för att studiemedel lämnas för utbildningar som enbart är öppna för studerande av ett visst kön, när det inte är förenligt med den svenska regleringen på området. Därutöver kan det också bland annat handla om att studiemedel inte bör få lämnas för studier i oroshärdar, eller i ett område dit Utrikesdepartementet av andra skäl avråder från inresa. Därför förtydligar regeringen bestämmelserna om när studiemedel för utlandsstudier inte rimligen bör lämnas.

 – Internationalisering är viktigt, men vi ska inte finansiera vilka utbildningar som helst med studiemedel, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström 

Även bestämmelserna om merkostnadslån för undervisningsavgifter ändras. Det ska inte längre vara möjligt att få en mycket stor lånesumma utbetald vid ett och samma tillfälle vid utlandsstudier och för studier i Sverige. För studier på eftergymnasial nivå kommer dock ett visst högre lånebelopp fortfarande kunna lämnas.

– Det svenska studiemedlet är generöst och möjliggör studier, i Sverige och i utlandet. Men vi måste säkerställa att det används för studier, därför gör vi de här ändringarna för att stävja bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, säger Anna Ekström.

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2018. De nya bestämmelserna om merkostnadslån för undervisningsavgifter tillämpas första gången för studier med studiemedel som påbörjas efter utgången av juni 2018. Äldre bestämmelser om merkostnadslån gäller längst till och med 2019 för studier på gymnasial nivå och längst till och med 2023 för studier på eftergymnasial nivå.

De ändrade bestämmelserna om när studiemedel inte rimligen bör lämnas tillämpas första gången för studier som bedrivs efter utgången av juni 2018. Det gäller bara om den studerande inte redan har beviljats studiemedel för studierna enligt äldre bestämmelser.

Så mycket får de studerande låna

Gymnasial nivå

Ett högre och mer flexibelt uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter vid utlandsstudier och för studier i Sverige tas bort. Den studerande får låna högst 3,2 procent av prisbasbeloppet per vecka vid studier på heltid – alltså 1 456 kronor (2018), eller cirka 58 200 kronor för 40 veckors studier.

Eftergymnasial nivå

Möjligheten till ett mer flexibelt uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter vid utlandsstudier och för studier i Sverige tas bort. Den studerande får dock låna ett visst högre belopp, högst 6,4 procent av prisbasbeloppet per vecka – alltså 2 912 kronor (2018), eller cirka 116 400 kronor för 40 veckors studier. Det belopp som totalt sett får betalas ut på eftergymnasial nivå, det vill säga för 240 veckors studier, föreslås dock vara oförändrat.

Bakgrund

Under 2015 trädde nya bestämmelser om studiemedel för utlandsstudier i kraft. Den så kallade utlandsreformen gjorde det bland annat möjligt med ett högre och mer flexibelt uttag av merkostnadslån för undervisningsavgifter, både vid utlandsstudier och för studier i Sverige. Uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN) har visat att skuldsättningen för studerande på gymnasiala språkkurser har ökat kraftigt. Även utlandsstuderande på eftergymnasial nivå lånar mer än tidigare, samtidigt som allt färre personer studerar vid de utländska prestigeuniversiteten. Sedan reformen infördes har också bidragsbrotten ökat. Bidragsbrottsförsöken riktas i första hand mot studiemedel för gymnasiala språkstudier.

Kontakt 

Helena Paues, pressekreterare hos Anna Ekström, 072-209 45 20

Taggar: