Tydligare regler för skolpengen ska underlätta nybyggnation av nya skolor

Antalet barn och unga i Sverige ökar. Det leder till ökade lokalkostnader för skolan. För att kommunerna inte ska behöva betala oskäligt höga ersättningar till fristående huvudmän, som inte har lika höga kostnader för sina lokaler som kommunen har till följd av nybyggnation eller renovering, gör regeringen nu ett förtydligande kring reglerna för lokalkostnader.

För varje elev får skolhuvudmannen pengar från kommunen för lokalkostnader. Ersättningen ska motsvara den genomsnittliga lokalkostnaden per elev i kommunen, men kan också, om det finns särskilda skäl, motsvara de faktiska kostnaderna, om dessa är skäliga.

Det har dock funnits oklarheter om vad dessa särskilda skäl innebär och när de ska tillämpas. Därför har regeringen nu beslutat om ett förtydligande, där det framgår att prövningen av särskilda skäl ska ta hänsyn till investeringar i nya lokaler eller renoveringar.

Syftet är att underlätta etablering av nya skolor, eftersom nyproduktion ofta är dyrare än den genomsnittliga kostnaden för skollokaler i kommunen.

Kommuner som har höga lokalkostnader, till följd av nybyggnationer eller renoveringar, ska alltså inte behöva betala de fristående skolhuvudmännen samma ersättning. Istället ska ersättningen motsvara deras lägre faktiska kostnader.

Omvänt innebär det att en fristående skola ska kunna få ersättning för högre lokalkostnader, även om kommunen har en lägre genomsnittlig kostnad på grund av låg standard och eftersatt underhåll i de egna lokalerna.

Förtydligandet kan även ha betydelse för kommuner där lokalkostnaderna varierar stort mellan exempelvis glesbygd och tätort.

- Landets kommuner räknar med att behöva bygga 350 nya grund- och gymnasieskolor samt 600 nya förskolor fram till 2020, enligt en rapport från SKL. Då är det viktigt att skolhuvudmännen inte hindras av otydliga regler – därför gör vi nu detta förtydligande, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

- Detta kan minska orättvisan i ersättningar till friskolor och öka kommuners möjligheter att investera i elevers arbetsmiljö och nya skolor. Det är ett mycket viktigt steg, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Ändringen i skol- respektive gymnasieförordningen träder i kraft den 1 mars 2018.

Kontakt 

Helena Paues, pressekreterare hos Anna Ekström, 072-209 45 20

Emma Stark, pressekreterare hos Gustav Fridolin, 072-551 16 05

Taggar: