Utbildningsdepartementets samlade budgetinvesteringar
Investeringar för ett attraktivt läraryrke, en jämlik skola med tid för varje elev och kraftigt ökade utbildningsmöjligheter för vuxna. Det är tre av regeringens viktigaste prioriteringar när regeringen idag presenterar Budgetpropositionen för 2016. I budgeten satsar regeringen på ett kunskapssamhälle med investeringar i utbildning på alla nivåer så som tidiga insatser, stärkt vuxenutbildning, att tillvarata nyanländas kompetens, fördelning av nya forskningsmedel för att särskilt stärka högskolorna och de nya universiteten med mera.
Totalt uppgår redan aviserade satsningar tillsammans med satsningar inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde i Budgetpropositionen för 2016 till cirka 9,2 miljarder kronor. Budgetpropositionen för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.
Investeringar för ett attraktivt läraryrke
Lärarna är nyckeln för att höja kunskapsresultaten i skolan. Regeringen ser mycket allvarligt på att läraryrket under en lång tid har tappat i status och attraktionskraft. Även om intresset för lärar- och förskollärarutbildningarna har ökat något är söktrycket fortsatt relativt lågt. Regeringen föreslår därför en investering i höjda lärarlöner – Lärarlönelyftet. Genom lärarlönelyftet föreslår regeringen att det för andra halvåret 2016 avsätts 1,5 miljarder kronor till ett statsbidrag för höjda löner med syfte att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. För kommande år beräknas 3 miljarder kronor årligen avsättas. Det genomsnittliga lönepåslaget uppgår till 3 000 kronor per månad och lärare. Reformen beräknas på årsbasis omfatta ca 60 000 lärare, vilket kan jämföras med karriärtjänstreformen som fullt utbyggd fr.o.m. 2017 omfattar ca 17 000 förstelärare.
För att fler ska ges möjlighet att bli lärare inleddes 2015 en utökning av antalet platser på flera av lärar- och förskollärarutbildningarna liksom på speciallärar- och specialpedagogutbildningarna genom att universitet och högskolor tillförs mer resurser. Därtill inleddes också en kvalitetssatsning på lärar- och förskollärarutbildningarna.
Regeringen föreslår även insatser för fler vägar in i läraryrket via kompletterande pedagogisk utbildning, förbättrar möjligheten att ge fler lärare behörighet och förstärker pågående kompetensutvecklingsinsatser såsom Läslyftet och Matematiklyftet. Samtidigt fortsätter den nationella samlingen för läraryrket med samtal med berörda aktörer om vad som gemensamt, på såväl nationell som lokal nivå, kan göras för att stärka och öka attraktiviteten för läraryrket.
Tillsammans med investeringarna på ett attraktivt läraryrke som aviserades i vårbudgeten innebär det närmare 2 miljarder 2016 och därefter cirka 3,4 miljarder kronor årligen mellan 2017-2019.
Investeringar för en jämlik skola
Ojämlikheten och resultatskillnaderna i den svenska skolan har ökat. Förra sommaren lämnade 13,1 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet, totalt 12 700 elever. I budgetpropositionen för 2016 investerar regeringen bl.a. i höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek, upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem.
Regeringen genomför i budgetpropositionen för 2016 även de i vårbudgetpropositionen aviserade satsningarna på samverkan för bästa skola som bl.a. innebär att staten tar ett tydligare ansvar i stödet till skolhuvudmännen för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar och insatser för att förbättra studieresultaten för nyanlända elever. Regeringen förstärker även stödet till elevhälsan och utökar till mer undervisningstid via statsbidrag för läxhjälp och lovskola för att nå kunskapskraven som aviserat i vårbudgetpropositionen.
Totalt investerar regeringen närmare 660 miljoner kronor i en jämlik skola 2016. Tillsammans med investeringarna på jämlik skola som aviserades i vårbudgeten innebär det satsningar på totalt cirka 1,8 miljarder kronor 2016, därefter cirka 1,9 miljarder kronor årligen mellan 2017-2018 och cirka 1,5 miljarder 2019.
För en jämlik skola investerar regeringen i budgetpropositionen dessutom i att höja schablonersättningen till kommuner för asylsökande barns skolgång med 50 procent inom justitiedepartementets ansvarsområde. Detta innebär en väsentlig förbättring av kommunernas förutsättningar att ordna ett bra mottagande för de asylsökande barnen.
Investeringar i tidiga insatser
Tidiga insatser lägger en stabil grund för framtiden. Att varje elev får med sig grunderna tidigt är viktigt även för senare ämnen, vilket i sin tur dessutom är viktigt för arbetsron i skolan. Att varje elev får det stöd de behöver innebär dock inte enbart att insatserna ska komma i tidig skolålder – det innebär också att de ska komma tidigt efter att behov identifierats. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 en ny fortbildningsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare i grundskolan, framför allt i högstadiet. Insatsen ska ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens.
Tillsammans med investeringarna i vårbudgeten innebär det 500 miljoner 2016 och därefter 570 miljoner kronor årligen 2017 respektive 2018 och 500 miljoner kronor 2019. Därutöver finns också reformer i beslutad budget såsom statsbidraget för fler anställda i lågstadiet på cirka 2 miljarder kronor per år från och med 2015, minskade barngrupper i förskolan på 415 miljoner kronor 2015 och därefter 830 miljoner kronor från och med 2016.
Strategi för unga som varken arbetar eller studerar
Regeringen har initierat en nationell samling för unga som varken arbetar eller studerar. Sam-lingen omfattar bl.a. en strategi med insatser för ökad samverkan och kunskap samt insatser rik-tade direkt till målgruppen. Regeringen planerar att presentera strategin i form av en skrivelse till riksdagen under hösten 2015. Regeringen föreslår åtgärder för 25 miljoner kronor för 2016.
Investeringar i yrkesprogrammen
Ungas intresse att läsa yrkesutbildningar har sjunkit under flera år. Regeringen föreslår ett paket med investeringar för att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Satsningen på att fler verksamma yrkeslärare ska få behörighet förlängs och förstärks.
Regeringen har uttryckt sin avsikt att återkomma i frågan om yrkeslärare på sikt bör omfattas av kravet på lärarlegitimation.
Det blir fortsatta satsningar för att stärka samverkan mellan skola och arbetsliv, bland annat för att ta hand om de förslag som yrkesprogramsutredningen väntas lämna senare i höst. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska förstärkas och regeringens avsikt är att anordnarbidraget för lärlingsutbildning görs om så att det stärker incitamenten att ha utbildade handledare på arbetsplatserna. Uppdraget att kompetensutveckla studie- och yrkesvägledare och Tekniksprånget förlängs.
Regeringen föreslår att 67 miljoner kronor avsätts i budgetpropositionen för yrkesprogramspaketet 2016. Tillsammans med investeringarna i vårbudgeten innebär det 72 miljoner 2016.
Investeringar i ett nytt kunskapslyft för vuxna
Regeringen fortsätter att prioritera utbildning för vuxna i ett nytt kunskapslyft. Det handlar både om fler permanenta utbildningsplatser och förutsättningar för högre kvalitet - på högskolor och universitet, på yrkeshögskolan, på folkhögskolor och i den kommunala vuxenutbildningen (komvux och yrkesvux). Till kunskapslyftet räknas även de insatser som görs inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) och på studieförbund.
Utöver de utbildningsplatser som redan aviserats i regeringens vårändringsbudget tillkommer nu ännu fler utbildningsplatser på komvux/yrkesvux, yrkeshögskola och folkhögskola. Dessutom avser regeringen att återkomma med förslag om en rätt för vuxna att läsa utbildning som leder till grundläggande behörighet till högskolestudier och motsvarande behörighet till yrkeshögskola samt till särskild behörighet till högskolestudier.
Fullt utbyggt omfattar det nya kunskapslyftet, inklusive utbildningsplatser avsedda för personer inom ramen för arbetsmarknadsreformer, över 51 000 utbildningsplatser. Då personer inte alltid läser ett helt års utbildning utan endast kurser kan en utbildningsplats räcka till långt fler personer. Kunskapslyftet kan alltså ge ett mycket stort antal personer nya utbildningsmöjligheter.
Investeringar i högre utbildning
För att fler behöriga sökande ska kunna genomgå högskoleutbildning föreslår regeringen en utökning av resurserna i hela landet. Under 2015 inleddes en utbyggnad som beräknas innebära att ytterligare resurser motsvarande ungefär 14 600 helårsstudenter har tillförts högskolan 2019. För 2016 innebär utbyggnaden att resurserna till universitet och högskolor föreslås öka med medel motsvarande 2 900 helårsstudenter. Under 2015 inleddes också en kvalitetsförstärkning i form av höjda ersättningsbelopp för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Denna kvalitetsförstärkning omfattar 250 miljoner kronor per år resten av mandatperioden i enlighet med vad som aviserades i 2015 års ekonomiska vårproposition.
Lärosätena själva har ett stort ansvar för att arbeta aktivt med jämställdhet. Regeringen anser att det är av stor vikt att universitet och högskolors aktiva jämställdhetsarbete bedrivs med ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt. Regeringen avsätter därför medel för att stödja universitet och högskolor i deras jämställdhetsintegreringsarbete. Göteborgs universitet, där Nationella sekretariatet för genusforskning finns, får i uppdrag att fungera som stödfunktion för lärosätena i arbetet.
Investeringar i att tillvarata nyanländas kompetens
Hela samhället och de enskilda individerna tjänar på att nyanländas kompetens tillvaratas. Möjligheterna att få tidigare utbildning bedömd, sin kompetens validerad samt att kunna ta del av ytterligare utbildning är avgörande för att snabbt kunna få ett jobb. Regeringen föreslår en satsning på kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning som motsvarar en svensk högskoleutbildning. Satsningen beräknas uppgå till 340 miljoner år 2019.
Belastningen på bedömningsverksamheten för utländska utbildning har de senaste åren varit hög med långa handläggningstider. Regeringen förslår därför en ökning av anslaget till verksamheten med 8 miljoner år 2016 och från och med 2017 beräknas satsningen uppgå till 12,5 miljoner. Regeringen föreslår dessutom en satsning på validering genom att 30 miljoner per år avsätts under 2016-2018 till stöd för att utveckla lärosätenas effektivare bedömningar av reell kompetens.
Studieförbunden kommer även fortsättningsvis att tillföras medel för att genomföra insatser för asylsökande och nyanlända som bor på anläggningsboende. Syftet är att ge dem en meningsfull sysselsättning under asyltiden och bidra till att påskynda en framtida etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna ska stärka deltagarnas kunskaper i svenska språket, om samhället samt främja deltagande i arbets- och samhällslivet. Regeringen föreslår att 50 miljoner avsätts för insatser 2016.
Samhällets behov av de tolkar som används i mötet mellan personer utan svenska som modersmål och svenska myndigheter, så kallade kontakttolkar, har ökat kraftigt under senare år till följd av det stora antalet invandrade personer i landet. Det råder stor brist på kontakttolkar, i synnerhet utbildade och auktoriserade tolkar. 21 miljoner kronor tillförs därför årligen från 2016 för att fördubbla antalet utbildningsplatser på kontakttolkutbildningen samt för att förbättra tolkarnas möjligheter att få sina kunskaper validerade och bli auktoriserade.
Investeringar i forskning och innovation
I propositionen Forskning och innovation gjordes bedömningen att anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor bör öka med totalt 300 miljoner kronor 2016. Regeringen anser att det är angeläget att alla universitet och högskolor för 2016 får del av de nya resurser som tilldelas forskningsanslagen. Regeringen föreslår att medlen fördelas baserat på de principer som redovisades i propositionen, men för att stärka forskningen vid alla lärosäten föreslår regeringen att alla lärosäten som ingår i resursfördelningsmodellen garanteras minst 5 miljoner kronor i ökade anslag till forskning och forskarutbildning när resultatet av omfördelning och fördelning av nya medel slås samman.
Regeringen har i sitt förslag även delat in de berörda lärosätena i tre grupper för att särskilt stärka högskolorna och de nya universiteten (Linné- och Mittuniversitetet samt Karlstads och Örebro universitet). Inom respektive grupp har fördelningen gjorts med de indikatorer som redovisades i propositionen Forskning och innovation. Detta kommer att skapa en bättre balans mellan forskning och utbildning.
Det behövs ökad kunskap och metoder som är vetenskapligt förankrade för att motverka rasismen. Därför skapar regeringen nu förutsättningar för inrättandet av ett brett, tvärvetenskapligt nationellt forskningsprogram mot rasism. Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att i samråd med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) utlysa medel för att stärka forskning inom området rasism.
För att överbrygga gapet mellan grundforskning och kommersialisering av forskningsresultat inom life science, investerar regeringen i fördjupad vetenskaplig eller teknisk verifiering samt fördjupad kommersiell verifiering inom området. Regeringen föreslår att 30 miljoner kronor satsas 2016 för dessa områden.
Kontakt
Hanna Hessling, pressekreterare hos Gustav Fridolin, 072-557 38 01
Emma Stark, pressekreterare hos Gustav Fridolin, 072-551 16 05
Sofie Rudh, pressekreterare hos Aida Hadzialic, 072-545 74 21
Maria Soläng, pressekreterare hos Helene Hellmark Knutsson, 072-206 19 47