Virus, pandemier och brottslighet i fokus bland Vetenskapsrådets nya uppdrag

I forsknings- och innovationspropositionen presenterar regeringen satsningar för att bland annat möta våra stora samhällsutmaningar. Nu får Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta nya nationella forskningsprogram om bland annat virus och pandemier, brottslighet och segregation. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. I propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, som nu ligger på riksdagens bord, presenterar regeringen omfattande satsningar för att möta stora samhällsutmaningar samtidigt som den fria forskningen värnas. Vetenskapsrådet får nu flera uppdrag genom en ändring av regleringsbrevet.

Nya nationella forskningsprogram

Vetenskapsrådet ska inrätta tre tioåriga nationella forskningsprogram inom områdena virus och pandemier, brottslighet samt segregation. Det första ska bidra till ny kunskap inom ett flertal discipliner om virus och om de ekonomiska och sociala effekterna av pandemier och myndigheten ska under 2021 fördela 100 miljoner kronor till programmet. Det andra ska bidra till ny kunskap om kriminalitetens orsaker och om metoder för att förebygga och bekämpa brott och Vetenskapsrådet ska under 2021 fördela 10 miljoner kronor till programmet. Det tredje ska bland annat bidra till ny kunskap om segregationens orsaker och dess utbredning, och myndigheten ska under 2021 fördela 10 miljoner kronor till programmet. Uppdragen ska redovisas senast den 31 mars 2022.

Förstärkning av det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens

Vetenskapsrådet ska under 2021 fördela 100 miljoner kronor till det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens. Inom ramen för programmet ska den plattform för antibiotikautveckling som finns vid Uppsala universitet finansieras med minst 25 miljoner kronor under 2021. Vetenskapsrådet ska också utvärdera den berörda verksamheten, och utvärderingen ska redovisas senast den 31 mars 2022.

Satsning på bättre nyttjande av hälsodata

Vetenskapsrådet ska inrätta en rådgivande funktion dit olika aktörer som önskar nyttja hälsodata för forskning och innovation kan vända sig för att få hjälp med sina frågor. En löpande kartläggning av oklarheter och hinder för nyttjande av hälsodata för forskning och innovation ska ingå i funktionens uppdrag. Myndigheten får använda 10 miljoner kronor för uppdraget under 2021. Uppdraget ska delredovisas med en plan för arbetet senast den 30 juni 2021.

Samordning av insatser för internationalisering

Vetenskapsrådet ska tillsammans med Universitets- och högskolerådet och Vinnova vidareutveckla förslaget om en plattform för internationalisering som Internationaliseringsutredningen lämnade i betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78). Syftet är att möjliggöra en stabil och långsiktig struktur för samordning av frågor som påverkar internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation. Uppdraget ska redovisas av Universitets- och högskolerådet senast den 15 oktober 2021.

Ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning

Vetenskapsrådet ska tillsammans med forskningsfinansiärerna Forte, Formas och Vinnova samt i dialog med universitet och högskolor ta fram förslag till en modell för kvalitetsbaserad resursfördelning av universitetens och högskolornas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2021.

Kontakt

Tove Kullenberg, pressekreterare hos Matilda Ernkrans, 073-842 50 59