Delårsrapport Kvartal 3 - Januari till September 2017 - Varbergs Sparbank AB (publ)

Report this content

Banken förbättrar under andra kvartalet rörelseresultatet innan kreditförluster genom exempelvis ett förbättrat räntenetto, lägre kostnader och realisationsvinst vid försäljning av fastigheter. Ökade reserveringar för kreditförluster samt en negativ förändring inom nettoresultat finansiella transaktioner gör att rörelseresultatet totalt sett blir något lägre än under kvartal 2.

Tillväxten i balansräkningen är 2,7% under kvaral 3 även om banken fortsatt att förmedla mycket boendekrediter till Swedbank Hypotek. Balansen mellan utlåning och inlåning har varit mycket god under perioden.

Arbetet med att förbereda implementationen av nya regelverk fortgår även under tredje kvartalet. De större är Mifid II, IFRS9, GDPR. Inom respektive regelverk bedriver banken interna projekt och deltar också aktivt i projektgrupper mellan Sparbankernas Riksförbund och Swedbank där till stor del exempelvis systemstödsutveckling sker.

När det gäller IFRS9 går arbetet med att skapa en stabil modell för beräkningar av förluster frammåt. Banken kommer under Q4 att fortsätta att kalibrera modellen i samarbete med Swedbank och andra externa parter.

Omvärldsutveckling
Perioden har präglats av en starkare inflation och kommunikation från centralbanker om att minska på den penningpolitiska stimulansen. Prisnivån på allt från aktier och obligationer till bostäder och råvaror fortsätter att vara högt.

En oroshärd som vuxit i betydelse under tredje kvartalet har varit Nordkorea och de provsprängningar som landet genomfört. Svaren från omvärlden har varit varierande men USA med president Trump har gjort flera uttalanden som försvårar en diplomatisk lösning.

I Europa har Tysklands ledare Merkel valts om för ytterligare en mandatperiod om än med försvagad regeringsförmåga. Samtidigt försöker Frankrikes Macron föra fram sina planer för ett starkare europa med Frankrike och Tyskland som de ledande krafterna.

Förhandlingarna kring Storbritanninens utträde ur EU tar sig trevande framåt. Det blir mer och mer tydligt hur komplext det kommer att vara att upplösa ett 44 år gammalt samarbete. För Sveriges räkning är det naturligtvis mycket svårt att säga vad konsekvenserna kan bli med tanke på att så lite, om ens något, är säkert kring hur utträdet slutligen kommer att se ut.

Den globala konjunkturen ser ut att ha fått lite mer fotfäste för stunden och från den amerikanska centralbanken har budskap om att höja räntan även akompanjerats av uppgifter om att börja krympa balansräkningen som vuxit ordentligt i och med de senaste årens obligationsköp. I Europa fortsätter fortfarande de penningpolitiska lättnaderna även om inflationen börjar se bättre ut. I Sverige har inflationen varit över målet i flera mätningar i rad men Riksbanken fortsätter att markera tydligt att de kommer att göra vad de kan för att hålla valutakursen på önskad plats. Bankens syn är att det är troligt att en första höjning av reporäntan kan komma redan under tidig vår 2018. Under trejde kvartalet har Riksbankschefen Stefan Ingves fått förnyat mandat för ytterligare fem år i rollen.

Ekonomisk utveckling
Intäkter
Bankens intäkter minskar med 2% under tredje kvartalet och landar totalt sett på 91 mkr. Minskningen sker genom negativa värdeförändringar på bankens finansiella tillgångar. Intäkterna från bankrörelsen ökar och det genom ett ökat räntenetto. Under kvartal tre sålde banken en av sina tidigare kontor och gjorde därmed en realistationsvinst på 4 mkr. Den ackumulerade förändringen för årets första nio månader är en intäktsökning på 16% motsvarande 50 mkr.

Räntenettot ökar under tredje kvartalet med +5% vilket motsvarar 2,6 mkr. Ökningen är en kombination av högre ränteintäkter från utlåning till allmänheten och lägre kostnadsräntor främst kopplat tilll lägre statliga avgifter. När det gäller intäktsräntorna från utlåningen så är ökningen på 1% kopplad till några fall av större uppläggningsavgifter, den underliggande ränteintäkten från utlåningen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående kvartal.

Att kostnadsräntorna är lägre under andra kvartalet beror på att banken fram till kvartal tre gjort uppskattningar om vad avgiften för insättningsgaranti skulle kosta. Årets beräkning av Riksgälden tog hänsyn till ett utökat antal riskparametrar vilket gynnade banken. Den tidigare uppskattningen under året visade sig vara för hög vilket leder till minskningen av kostnadsräntor som syns under kvartalet. Kostnadsräntorna för inlåningen från allmänheten ökar något under perioden primärt drivet av ökad volym av inlåning.

Provisionsnettot är i princip oförändrat mellan kvartal två och kvartal tre. Både provisionsintäkter och provisionskostnader minskar marginellt. Inom provisionsintäkterna är det dock både ökningar och minskningar. Värdepappersprovisioner na är det som sticker ut med en minskning under kvartalet på -9%. Orsaken är ett antal engångsprovisioner under kvartal två kopplat till förmedling av derivat som inte förekommit under tredje kvartalet.

Hypoteksprovisionerna ökar under kvartal tre med 3% helt och hållet kopplat till en ökad förmedlad volym. Jämfört med de första nio månaderna föregående år ökar utlåningsprovisionerna med hela 28% motsvarande 9,3 mkr.

Försäkringsprovisioner fortsätter att öka under kvartalet även om intäkten fortfarande utgör en begrändad del av provisionsnettot.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner går från att ha gett +7,3 mkr i resultatet för kvartal två till att belasta resultatet för kvartal tre med 0,8 mkr. Valutakursförändringar fortsätter att generera intäkter åt banken medan nettot av värdeförändringarna på både räntebärande värdepapper och övriga insttument backar i marknadsvärde. Värdena på obligationsportföljen ökar vilket även värdet på utsätllda obligationer gör. Värdet på fonder och diskretionära placeringar ökar något under perioden.

Även under kvartal tre är övriga rörelseintäkter ovanligt stora då banken under perioden sålt den andra av två näringsfastigheter efter att under föregående år ha lagt ner verksamheten på det kontoret. Försäljningen genererade en vinst på 4,3 mkr.

Kostnader
Kostnader innan kreditförluster minskar med 9% under kvartal tre motsvarande 4,3 mkr. Alla kostnadsposter minskar och de störasta förändringarna återfinns bland personalkostnader och övriga allmänna kostnader.

När det gäller de minskade personalkostnaderna så de kopplat till semesteruttaget under perioden. Både lönekostnader och pensionskostnader uppvisar en minskning av den anledningen. Avsättningen för resultatdelningssystemet i banken ökade med 1,6 mkr under kvartal tre vilket är 68% högre än i kvartal två. Anledningen var utfallet i årets SKI-undersökning som är en parameter i systemet. Banken förbättrade sin placering i kundnöjdhetsmätningen väsentligt.

Övriga allmänna admininstrationskostnader minskar med 7% motsvarande 1,1 mkr. Orskerna är dels att en del av kostnaderna i samband med renovering/tillbyggnad av kontoret i Tvååker ej kostnadsförts utan aktiveras i balansräkningen. Dels är kostnaden för konsulter lägre under tredje kvartalet än under andra. Den post som fortsätter att öka under kvartalet är IT-kostnader vilket är i linje med beslutad budget och kopplat framförallt till teknisk implementation av nya regelverk i verksamheten (ex. IFRS 9 och Mifid II).

Övriga rörelsekostnader flyttar sig marginellt neråt under kvartalet.

Kreditförluster
Reserveringarna under andra kvartalet ökar med 5,2 mkr jämfört med kvartal två. Totalt har banken kreditförluster på 6,2 mkr för årets första nio månader.

Skatter
Skatt på periodens resultat ökar med 0,4 mkr jämfört med föregående kvartal. De uppskjutna skatterna minskar däremot vilket ger en något lägre skattekostnad totalt sett för kvartalet.

Finansiell struktur
Tillgångar
Under perioden ökar tillgångarna med 3% motsvarande 420,7 mkr. De tre stora områdena som växer på tillgångssidan är utlåning till allmännheten, räntebärande värdepapper samt akter och andelar.

Utlåningen till allmänheten ökar med 242,7 mkr eller 2%. Tillväxten har varit styrd mot företagssektorn tidigare under året och fortsätter att vara så även under kvartal tre. Strategin från bankens sida är att använda samarbetet med Swedbank Hypotek för finansiering av bolånekrediter till stor utsträckning och därigenom skapa en god likviditetssituation och samtidigt kunna växa med företagsmarknaden i verksamhetsområdet.

Bankens verksamhet brukar traditionellt generera ett likviditetsöverskott under sommarmånaderna och så var fallet även i år. Likviditetsöverskottet har under kvartal tre placerats i räntebärande värdepapper främst i form av säkerställda obligationer.

Ökningen av posten aktier och andelar är kopplad till kursuppgången på bankens innehav i Swedbank aktier. Kursförändringen under perioden på +19,9 kr/aktie ökar balanspostens värde med 151,4 mkr. Övriga förändringar av bankens aktieinnehav är ett köp om 50 aktier i Sparbankernas Försäkrings AB.

Skulder

Förändringen på skuldsidan av balansräkningen återfinns huvudsakligen inom inlåning från allmänheten som växer med 245,7 mkr motsvarande 2%. Inlåningen har framförallt ökat från hushållssektorn under kvartal tre. Ökningen av inlåning har skett utan förändring av kostnadsräntor.

Under perioden har inga nya emissioner gjorts inom bankens MTN-program.

Eget kapital
Förändringarna i Eget kapital under kvartal två 2017 beror dels på periodens vinst om 32,9 mkr och dels på ökningen av fond för verkligt värde om 151,4 mkr. Totalt sett en nettoökning om 184,3 mkr.

Affärsvolymer
Bankens hela affärsvolym, definierad som, av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer, såväl i bankens egna produkter som av banken förmedlade produkter uppgick per utgången av kvartal tre till 46 546 mkr en förändring med 2,4% för andra kvartalet och en samlad tillväxt av affärsvolymer för första halvåret på 10,2%.

Placeringsvolymerna, som innefattar inlåning, fonder samt medel i försäkringar och depåer, ökade totalt med 540 mkr motsvarande 2,3% under tredje kvartalet och tillväxten för de första nio månaderna var på placeringssidan 10,9% eller 2 335 mkr. Inlåningen ökar med 246 mkr. Sparandet i fond- och försäkringslösningar ökar med 188 mkr varav 3 mkr är nettosparande och 185 mkr är värdeförändring.

Utlåningsvolymerna, som innefattar utlåning i bankens balansräkning, förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek, Swedbank Finans och Entercard samt beviljade ej utnyttjade krediter och garantier, ökade med 2,5% motsvarande 547 mkr under Q2. Totalt under de första nio månaderna växte utlåningsvolymerna med 9,6% motsvarande 1 991 mkr. Förmedlingen av krediter till Swedbank stod för 312 mkr av utlåningstillväxten under tredje kvartalet. Den samlade utlåningsvolymen i egen balans är vid utgången av perioden 11 590 mkr, den samlade inlåningen är 11 588 mkr och förmedlade krediter till Swedbank Hypotek är 9 437 mkr.

Kapitaltäckning
Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas ska täcka såväl de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kapitalbuffertar, som ytterligare tillkommande beräknat kapitalbehov för identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapital- och likviditets utvärdering (IKLU).

Från och med 2014 regleras upplysningar om kapitaltäckningen främst i Förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag (CRR). Kompletterande regler har införts i svensk lag och i föreskrifter från Finansinspektionen.

Bankens kapitalrelation uppgick per 2017-09-30 till 20,35% jämfört med 21,13% per 2016-12-31. Bankens kärnprimärkapitalrelation översteg med god marginal det lagstadgade kravet för banken 12,50%. Minskningen i kapitalrelation under perioden kommer sig av att banken haft en kredittillväxt samt en ökning av utestående kreditlöften till företagsmotparter samtidigt som banken inte balanserat med periodens vinst i kapitalbasen för kvartal tre. om banken hade balanserat med vinsten för perioden i kapitalbasen hade kärnprimärkapitalrelationen uppgått till 20,61%.

Banken använder sig av schablonmetoden för beräkning av kreditrisker. Det är den metod som föreskrivs i regelverket CRR från EBA om institutet inte självt väljer att konstruera ett eget system för beräkning av kapitalrisker. Schablonmetoden ger högre kapitalkrav för delar av utlåningsstocken än vad som troligen hade varit fallet om banken använt en egen beräkningsmodell. Att jämföra bankens kapitalsituation på basis av kärnprimärkapitalrelation mot exempelvis någon av affärsbankerna är därmed inte en rättvisande jämförelse då metoderna för riskberäkning är olika.

Risk och osäkerhetsfaktorer
I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som till exempel kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policyer och instruktioner för verksamheten. Risktagandet i banken ska vara lågt och begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt hållbart kopplat till bankens kapitalbuffert och långsiktiga kapitalmål. Styrelsen har fastställt en särskild policy som beskriver den riskaptit som ska forma bankens verksamhet och de risklimiter som är gällande inom olika riskområden. Bankens direkta förluster hänförliga till operativa risker var fortsatt mycket låga under tredje kvartalet 2017. Banken har en kapitalnivå som överstiger både de minimikrav som lagen föreskriver och de högre interna krav som styrelsen fastställt i bankens riskaptitramverk.

Finansinspektionen inledde i oktober 2016 en undersökning av ett antal bankers efterlevnad av penningtvättsregelverket, varav
banken var en. Banken mottog i februari en avstämningsskrivelse där Finansinspektionen pekade på ett antal brister. Arbetet med att säkerställa att banken har effektiva rutiner för att förhindra penningtvätt och annan typ av olaglig verksamhet, har hög prioritet. Finansinspektionen har ännu inte meddelat beslut i ärendet, vilket nu ligger hos rättsenheten för prövning. Bankens ser sig därmed ha en eventualförpliktelse iform av en eventuell sanktion som innefattar straffavgift. En bedömning av beloppet för en sådan eventualförpliktelse har ej varit möjlig att göra.

 Per Richardsson, Verkställande direktör
Varbergs Sparbank AB (publ)
Besök: Bäckgatan 16-18 , Varberg
Post: Box 74, 432 22 Varberg
Direkt 46 340 666150, Mobil 46 70 816 68 27, Vxl 46 340 666000
per.richardsson@varbergssparbank.se
 

www.varbergssparbank.se

Varbergs Sparbank AB (publ),

Besöksadress huvuddkontoret: Bäckgatan 16-18 i Varberg
Postadress: Box 74, 432 22 Varberg

kundservice@varbergssparbank.se, Växel 46 340 666000, Fax 0340 66 60 08

Prenumerera

Dokument & länkar