Varbergs Sparbank AB (publ) Delårsrapport Kvartal 2, januari - juni 2017
Banken förbättrar under andra kvartalet resultat genom exempelvis, högre utlåningsräntor inom företagssektorn, lägre kostnader i samband med att renoveringen av huvudkontoret färdigställts och lägre personalkostnader.
Tillväxten i balansräkningen hålls tillbaka då banken förmedlat mycket krediter till Swedbank Hypotek. Samtidigt råder en stark utveckling i fonder och försäkringar mycket tack vare ett gynnsamt börsklimat och relativt stora nettoinsättningar.
En stor skillnad mellan kvartal ett och två är att utdelningen från bankens innehav av aktier i Swedbank AB bokfördes under Q1.
Fortsatt arbete med att förbereda implementationen av ett antal nya regelverk. De större är Mifid II, IFRS9, GDPR. Inom respektive regelverk bedriver banken interna projekt och deltar också aktivt i projektgrupper mellan Sparbankernas Riksförbund och Swedbank där till stor del exempelvis systemstödsutveckling sker.
När det gäller IFRS9 går arbetet med att skapa en stabil modell för beräkningar av förluster frammåt. Banken kommer under Q3 att fortsätta att kalibrera modellen i samarbete med Swedbank och andra externa parter.
Omvärldsutveckling
Under andra kvartalet har utvecklingen i omvärlden fortsatt att präglas av politisk osäkerhet. Bland annat har President Trump genomfört sin första utlandsturné där bland annat viss osäkerhet uppstod kring hur samarbetet skulle se ut framgent när det gäller Nato och Europa. När det gäller löften som Trump gick till val på så som avreglering, förenkling av skattesystemet och förändringar av Obamacare är framstegen små eller inga. Effekten blir en fortsatt osäkerhet och även en marknad som börjar tappa tilltro till avregleringar och förenklingar för näringslivet vilket delvis drivit uppgångar på börserna.
I Storbritannien har det hållits val och än en gång skilde det markant mellan de inledande förväntningarna om en klar seger för Theresa May och slutresultatet med en försvagning av den parlamentariska situationen för Tories. Vad det kommer att innebära för förhandlingarna om utträde ur EU är ännu för tidigt att säga men bankens bedömning är att den försvagade ställningen som May satt sig i kan göra det svårare att driva en mycket hård linje vid utträdet.
Den globala konjunkturutvecklinen har under kvartalet fortsatt att förstärkas. I USA har FED höjt räntan än en gång och dessutom meddelat med ökad tydlighet planen för hur de önskar krympa balansräkningen som fyllts med obligationer under tiden efter finanskrisen. Även andra centralbanker som Bank of England, Bank of Canada och ECB har i sin kommunikation på olika sätt signalerat att tiden för ultralätt penningpolitik kan vara på väg komma till ett slut.
Bankens bedömning är att Riksbankens kommunikation om en första räntehöjning under sommaren 2018 är sannolik men det finns en möjlighet att det sker tidigare utifrån förändringar i andra centralbankers agerande.
En av de konsekvenser av det extrema ränteläget som Riksbanken med flera länge befarat gäller skuldsättningen. Under slutet av andra kvartalet kom Finansinspektionen med ett förslag om ytterligare åtgärder för att hämma skuldsättningen. Det gäller ett skuldkvotsrelaterat amorteringskrav där låntagare som skuldsätter sig över 4,5 ggr årlig bruttoinkomst åläggs att amortera mer än i dagsläget. Bankens bedömning är att en sådan riktad åtgärd kan få de avsedda effekterna av att begränsa skuldsättnignen i hushåll där känsligheten för exempelvis räntehöjningar annars skulle bli för hög.
Ekonomisk utveckling
Intäkter
Bankens intäkter har en god positiv trend under andra kvartalet med starka ökningar i både räntenetto och provisionsnetto. Utdelningen från innehavet av Swedbankaktier som intäktsfördes under kvartal ett gör att de samlade intäkterna jämfört mellan årets två första kvartal visar en försämring men exklusive utdelningsposten så ökar intäkterna med +11% under kvartal två. Sett till förändringen för hela första halvåret så ökar intäkterna totalt med 17% motvarande 40,1 mkr jämfört med första halvåret 2016.
Räntenettot ökar under andra kvartalet med +5% vilket motsvarar 2,1 mkr. Ökningen är en kombination av högre ränteintäkter från utlåning till allmänheten och lägre kostnadsräntor främst kopplat tilll lägre statliga avgifter. När det gäller intäktsräntorna från utlåningen så är ökningen på 4% starkt kopplad till den marginalförbättring som skett, framförallt, i företagsutlåningen. Banken har under en period pressats i räntenettot av de extrema ränteläget vilket dels har inneburit att räntorna på utlåning sjunkit oproportionerligt mycket i relation till finansieringskostnaden. Under slutet av kvartal ett gjordes därför en höjning på delar av utlåningsstocken vilket fått genomslag under kvartal två.
Att kostnadsräntorna är lägre under andra kvartalet beror på att banken under kvartal ett gjort uppskattningar om vad resolutionsavgiften skulle kosta för 2017. Uppskattningen visade sig vara något för hög när sedan utfallet för Riksgäldens beräkningar kom in under kvartal två vilket indirekt leder till en kostnadsminskning. Över hälften av bankens räntekostnader består av avgifter för insättningsgaranti och resolution sett till första halvåret.
Provisionsnettot ökar under kvartalet med 5% motsvarande 1,7 mkr. De stora ökningarna återfinns bland förmedlade boendekrediter till Swedbank Hypotek och förmedlade fonder till Swedebank Robur. Ökningen under Q2 är störst för Roburprovisioner som växer med 13% motsvarande 1,4 mkr. Ökningen är inte kopplad till prisförändringar utan till en volymtillväxt som i sin tur både beror på det fortsatt starka börsklimatet som rådit under perioden och på det ökade nettosparandet i fonder.
Hypoteksprovisionerna ökar under kvartal två främst beroende på volymökningar i förmedlade krediter. Under slutet av kvartal ett ökade förmedlade företagsvolymer till Hypoteket markant, nästan en fördubbling och under förmedlade privata boendekrediter vuxit starkt. Marginalen på förmedlade krediter har ökat något under kvartalet. Jämfört med första halvåret föregående år ökar provisionerna från Hypoteket med hela 26% motsvarande 5,8 mkr och sett över det senaste året utgör marginalförstärkningen en större del av förbättringen än under enbart kvartal två.
Även försäkringsprovisioner ökar under kvartalet även om intäkten fortfarande utgör en begrändad del av provisionsnettot.
Provisionskostnaderna ökar med 62% vilket motsvarar 1,0 mkr. Den största förändringen återfinns på betalaområdet och förklaras av att kunderna faktureras för utnyttjandet av sina tjänster i efterhand. Sett till första halvåret så är dock förändringen marginellt nedåt när det gäller betalningsförmedlingskostnader.
Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökar med 192% motsvarande 4,8 mkr under kvartal två. Under andra kvartalet ökar både räntebärande värdepapper och andra finansiella instrument i värde. Bankens innehav av räntebärande obligationer har ökat i värde till följd av att marknadsräntorna backat under i stort sett hela perioden. Precis under slutet av Q2 börjar dock räntekurvan gå uppåt igen vilket trycker tillbaka värdeuppgången något.
Värdeökningen på övriga finansiella instrument kommer till stor del från innehav i fonder och aktier som ökat i ett positivt börsklimat. Valutakursförändringarna härhör från bankens kundverksamhet.
Övriga rörelseintäkter är ovanligt hög då banken under perioden sålt en av sina näringsfastigheter efter att under föregående år ha lagt ner verksamheten på det kontoret.
Kostnader
Kostnaderna i banken ökar under kvartal två med 5% motsvarande 2,2 mkr. Den relativa förändringen är störst på Övriga rörelsekostnader med +15% medan ökningen på Personalkostnader och Övriga allmänna admininstrationskostnader är större i kronor räknat, 0,8mkr i respektive kategori.
När det gäller de ökade personalkostnaderna så är de spridda över de flesta underposterna. Både lönekostnader och pensionskostnader uppvisar en svag ökning. Jämfört med kvartal ett så ökar antalet arbetade timmar vilket förklarar ökningen av lönekostnader och sociala avgifter. Sett till hela första halvåret så ligger dock antalet arbetade timmar lägre än motsvarande tidpunkt i fjol. Ökningen av avsättning till resultatdelningssystem är kopplat till det bättre utfallet i bankens kundverksamhet.
Bland övriga allmänna administrationskostander är ökningen av fastighetskostnader kopplad till uppstarten av en renovering och ombyggnation av bankens kontor i Tvååker. Ökningen av revisionskostnader är kopplat till insatser i samband med andra kvartalet, exempelvis granskning av insättningsgaranti- och resolutionsavgiftsunderlag.
När det gäller IT-kostnaderna så ökar de inte nämnvärt mellan kvartal ett och två. Ökningen är dock markant vid en jämförelse mellan första halvåret 2017 och samma period föregående år. Ökningen på 27% motsvarar 3,6 mkr och hänger, som tidigare rapporterat, ihop med ett antal större IT-projekt kopplade till implementering av nya omfattande bankregleringar.
Kostnadminskningen på -12% för hela första halvåret motsvarar 4,6 mkr och förklaras till största del av att renoveringen av bankens huvudkontor avslutats.
Övriga kostnader ökar i relation till förevarnade kvartal främst kopplat till mer kundevent och högre andel kostnadsförda inventarier.
Kreditförluster
Reserveringarna under andra kvartalet ökar med 0,7 mkr jämfört med kvartal ett. Totalt har banken kreditförluster på 1,0 mkr för första halvåret.
Skatter
Det beskattningsbara resultatet ökar under perioden vilket ger upphov till en ökad skattekostnad om totalt 9,9 mkr.
Finansiell struktur
Tillgångar
Under perioden ökar tillgångarna med 5% motsvarande 741,2 mkr. Merparten av förändringen hänger samman med en ökad utlåning till kreditinstitut.
Utlåningen till kreditinstitut ökar med 783,4 mkr eller 113%. Ökningen hänger samman med att banken under kvartalet fokuserat på att öka likviditeten och därför valt att förmedla större delen av kredittillväxten till Swedbank Hypotek istället för att lägga den i egen balansräkning. Samtidigt har inlåningen vuxit kraftigt.
Utlåning till allmänheten har, av samma anledning som nämnts ovan, inte vuxit mer än 52,6 mkr motsvarande 0,5%. Den ökning som har skett av utlåning till allmänheten har återfunnits inom företagssektor.
Bland övriga förändringar på tillgångssidan av balansräkningen märks en minskning av posten aktier och andelar vilken beror på förändringar i aktiekursen för Swedbankaktien. Under kvartal ett var posten upplupna intäkter markant högre än vid utgånten av kvartal två. Det förklaras av att banken den sista mars hade en intäktsförd utdelning från innehavet i Swedbank aktier som då inte hade utbetalats.
Skulder
Förändringen på skuldsidan av balansräkningen återfinns huvudsakligen inom inlåning från allmänheten som växer med 721,3 mkr motsvarande 7%. Inlåningen har ökat från alla sektorer under kvartal två men proportionerligt har ökningen varit störst ifrån offentlig sektor, sedan företag och sist privatinlåning. Ökningen av inlåning har skett utan förändring av kostnadsräntor.
Ökningen av skulder till kreditinstitut sker i utländsk valuta och hänger samman med den riskneutralisering av valutarisk som banken gör för sina positioner mot kunder.
Under perioden har inga nya emissioner gjorts inom bankens MTN-program.
Eget kapital
Förändringarna i Eget kapital under kvartal två 2017 beror dels på periodens vinst om 35,0 mkr och dels på minskningar av fond för verkligt värde om 17,5 mkr. Totalt sett en nettoökning om 17,5 mkr.
Affärsvolymer
Bankens hela affärsvolym, definierad som, av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer, såväl i bankens egna produkter som av banken förmedlade produkter uppgick vid halvårsskiftet till 45 459 mkr en förändring med 3,7% för andra kvartalet och en samlad tillväxt av affärsvolymer för första halvåret på 7,7%
.
Placeringsvolymerna, som innefattar inlåning, fonder samt medel i försäkringar och depåer, ökade totalt med 1 010 mkr motsvarande 4,5% under andra kvartalet och tillväxten för första halvåret var på placeringssidan 8,4% eller 1 795 mkr. Inlåningen ökar med 73 mkr. Sparandet i fond- och försäkringslösningar ökar med 276 mkr varav 106 mkr är nettosparande och 170 mkr är värdeförändring.
Utlåningsvolymerna, som innefattar utlåning i bankens balansräkning, förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek, Swedbank Finans och Entercard samt beviljade ej utnyttjade krediter och garantier, ökade med 2,9% motsvarande 622 mkr under Q2. Totalt för första halvåret växte utlåningsvolymerna med 7,0% motsvarande 1 444 mkr. Förmedlingen av krediter till Swedbank stod för 494 mkr av utlåningstillväxten under Q2 och 1 128 mkr av den totala utlåningstillväxten för första halvåret. Den samlade utlåningsvolymen i egen balans är vid utgången av perioden 11 348 mkr, den samlade inlåningen är 11 343 mkr och förmedlade krediter till Swedbank Hypotek är 9 125 mkr.
Kapitaltäckning
Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas ska täcka såväl de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kapitalbuffertar, som ytterligare tillkommande beräknat kapitalbehov för identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapital- och likviditets utvärdering (IKLU).
Från och med 2014 regleras upplysningar om kapitaltäckningen främst i Förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag (CRR). Kompletterande regler har införts i svensk lag och i föreskrifter från Finansinspektionen.
Bankens kapitalrelation uppgick per 2017-06-30 till 21,06% jämfört med 21,13% per 2016-12-31. Bankens kärnprimärkapitalrelation översteg med god marginal det lagstadgade kravet för banken 12,50%. Minskningen i kapitalrelation under perioden kommer sig av att banken haft en kredittillväxt där krediter med boende pant till stor del förmedlats vidare till Swedbank Hypotek samtidigt som tillväxten i egen balansräkning bestått av företagsutlåning med en högre riskvikt.
Banken använder sig av schablonmetoden för beräkning av kreditrisker. Det är den metod som föreskrivs i regelverket CRR från EBA om institutet inte självt väljer att konstruera ett eget system för beräkning av kapitalrisker. Schablonmetoden ger högre kapitalkrav för delar av utlåningsstocken än vad som troligen hade varit fallet om banken använt en egen beräkningsmodell. Att jämföra bankens kapitalsituation på basis av kärnprimärkapitalrelation mot exempelvis någon av affärsbankerna är därmed inte en rättvisande jämförelse då metoderna för riskberäkning är olika.
Risk och osäkerhetsfaktorer
I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker som till exempel kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policyer och instruktioner för verksamheten. Risktagandet i banken ska vara lågt och begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt hållbart kopplat till bankens kapitalbuffert och långsiktiga kapitalmål. Styrelsen har fastställt en särskild policy som beskriver den riskaptit som ska forma bankens verksamhet och de risklimiter som är gällande inom olika riskområden. Bankens direkta förluster hänförliga till operativa risker var fortsatt mycket låga under andra kvartalet 2017. Banken har en kapitalnivå som överstiger både de minimikrav som lagen föreskriver och de högre interna krav som styrelsen fastställt i bankens riskaptitramverk.
Finansinspektionen inledde i oktober 2016 en undersökning av ett antal bankers efterlevnad av penningtvättsregelverket, varav banken var en. Banken mottog i februari en avstämningsskrivelse där Finansinspektionen pekade på ett antal brister. Arbetet med att säkerställa att banken har effektiva rutiner för att förhindra penningtvätt och annan typ av olaglig verksamhet, har hög prioritet. Finansinspektionen har ännu inte meddelat beslut i ärendet, vilket nu ligger hos rättsenheten för prövning. Bankens ser sig därmed ha en eventualförpliktelse iform av en eventuell sanktion som innefattar straffavgift. En bedömning av beloppet för en sådan eventualförpliktelse har ej varit möjlig att göra.
Varberg augusti 2017
Per Richardsson
Verkställande direktör
Per Richardsson, Verkställande direktör
Varbergs Sparbank AB (publ)
Besök: Bäckgatan 16-18 , Varberg
Post: Box 74, 432 22 Varberg
Direkt 46 340 666150, Mobil 46 70 816 68 27, Vxl 46 340 666000
per.richardsson@varbergssparbank.se
Varbergs Sparbank AB (publ),
Besöksadress huvuddkontoret: Bäckgatan 16-18 i Varberg
Postadress: Box 74, 432 22 Varberg
kundservice@varbergssparbank.se, Växel 46 340 666000, Fax 0340 66 60 08