Återhämtningspaketen för Arktis måste gynna miljön och urfolk

Report this content

De arktiska länderna har satsat nästan 30 biljoner kronor (30 tusen miljarder) i återhämtningspaket efter Covid-19, men bara en bråkdel har gått till hållbara stimulanspaket för gröna jobb och till stöd för urfolk. Det visar en ny rapport från WWF som bedömt ländernas insatser.

Isbjörnen, en symbolart för Arktis. Foto: Steve Morello, WWF

Enligt rapporten ”Out in the cold”: Covid 19 green stimulus and jobs in the Arctic”, som granskar återhämtningspaketen i åtta arktiska länder, kommer en majoritet av satsningarna att ge negativa effekter för miljön i Arktis. Bara en tiondels procent av återhämtningsbudgetarna satsas på gröna jobb och hållbar utveckling. En stor del går till ökade investeringar i eller skattelättnader för olje- och gasindustrin, vilket riskerar att förvärra klimatförändringarna och skada naturen. 

–Många är oroliga för sin hälsa och ekonomi i sviterna efter coronapandemin. Det är ännu mer kännbart för urfolk och invånarna i Arktisregionen som varje dag också hotas av klimatkrisen. Med stödpaketen har de arktiska staterna en möjlighet att satsa hållbart. Tyvärr verkar återhämtningspaketen snarare gynna gårdagens fossilindustri än framtidens gröna jobb. Ambitionerna måste höjas, säger Peter Westman, biträdande generalsekreterare på WWF.

Några enstaka länder får pluspoäng, bland annat Sverige och Finland. De har gjort investeringar i gröna jobb i skogen, satsat på turism, turistleder och restaurering av utdikade våtmarker för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige och Norge har också underlättat gräns- och karantänsrestriktioner för samiska renskötare, så att renarna kan hitta mat och få nödutfodring.

– Det är positivt att Sveriges återhämtningsbudget har en miljökoppling, men det är ändå bara 7 procent som klassas som grön återhämtning, så mer krävs. Den bör tydligare kopplas ihop med Sveriges Arktisstrategi som antogs i oktober 2020, med satsningar på biologisk mångfald, hållbar utveckling och minskade växthusgasutsläpp, säger Tom Arnbom, Arktisexpert på WWF.

Fakta: Rapporten har tagits fram av konsultfirman Vivid Economics på uppdrag av WWF. Alla återhämtningsprogram har granskats som kom till före 31 oktober 2020.

Läs hela rapporten här: 

https://arcticwwf.org/newsroom/news/covid-19-stimulus-packages-have-negative-impact-on-the-arctic/

Fakta Arktis: Arktis havsområde (runt jordens norra pol och omkringliggande landområden) är lika stort som Afrika med 4 miljoner människor och ett 40-tal urfolk som lever av naturen. Här finns tio miljoner grönlandssälar, isbjörnar och ishavslevande arter som blir flera hundra år gamla. Samernas kultur är beroende av renskötsel och för Yupiks i Alaska är det valrossen som står i centrum.

Temperaturen i Arktis har ökat dubbelt så snabbt som i resten av världen de senaste 50 åren och sommarisen riskerar att försvinna år 2040.

Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige, USA och Danmark räknas till de åtta arktiska staterna. Arktiska rådet är ett internationellt forum för samarbete mellan ländernas regeringar med Grönland och Färöarna som bisittare samt sex organisationer för urfolk.

Tolv länder har också observatörsstatus, bland annat Kina, Indien, Japan och ledande EU-länder. Arktiska rådet skapades av medlemsländernas miljöministrar 1996. WWF har observatörsstatus sedan 1996 och arbetar aktivt inom Arktiska rådet.  

WWFs arktiska program samordnar organisationens arbete i Arktiska rådets medlemsländer med expertis på arter, klimat, hållbarhet, fiske, sjöfart, olja och gas.

För frågor, kontakta:Peter Westman, biträdande generalsekreterare WWF, 076-837 80 59 

Tom Arnbom, Arktisexpert WWF, 070-554 40 66

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77