Dammbyggen hotar sällsynt jättefisk i Mekongfloden

Report this content



Dammbyggen hotar sällsynt jättefisk i Mekongfloden Jättehajmalen i Mekongfloden i Sydostasien, en bjässe på uppemot 350 kilo, hotas av planer på nya vattenkraftsdammar i regionen, varnar Världsnaturfonden WWF i en ny rapport. Antalet jättehajmalar i floden har minskat med 90 procent på några få decennier.

Mekongfloden hyser flera av de största sötvattensfiskarna på planeten, visar WWF- rapporten River of Giants som publiceras idag. Mekongjättemalen (Pangasianodon gigas) är en av de mest utsatta. I vilt tillstånd är jättehajmalen den tyngsta hajmalen i världen. Den kan väga upp till 350 kilo och bli 3 meter lång. Floden är även hem för världens största sötvattenstingrocka (Himantura chaophraya) som kan bli uppemot tre meter mellan fenorna.

Omtalad är också långfenad hajmal (Pangasius sanitwongsei) med sylvassa huggtänder som i fullvuxet skick är kapabel att hugga in på fåglar och hundar, därav det engelska namnet "Dog-eating catfish". Flera överhängande hot finns nu genom planerna på vattenkraftsbyggen. 11 dammar planeras i den nedre delen av floden som flyter genom Kina, Laos, Kambodja och Thailand.
WWF varnar för att klartecken för en kraftverksdamm i Sayaboulyprovinsen i norra Laos kan bli dödsstöten för överlevnaden av den vilda populationen av Mekongs jättemalar. En jättemal kommer helt enkelt inte kunna simma över ett så stort hinder som en damm när den ska ta sig till sina lekområden uppströms.
– Dammbyggena påverkar fiskens vandringsvägar, barnkammare och hela ekosystemet i Mekongflodens delta, ett av världens mest produktiva områdena för fiske och jordbruk, säger Dang Thuy Trang, ekoregionsamordnare för WWFs Mekongprogram.
Forskningen visar att jättemalarna vandrar från Tonle Sapsjön i Kambodja uppför Mekongfloden för att leka i norra Thailand och Laos. Varje damm som byggs på den lägre delen av Mekongflodens huvudfåra kommer att blockera vandringsvägarna.
Fler jättefiskar lever i Mekongfloden än i någon annan flod på jorden. För närvarande är nedre Mekong outbyggd vilket ger en möjlighet att bevara dessa arter. Mekongfloden har världens största inlandsfiske med fångster på cirka 2,6 miljoner ton per år – 11 gånger större än Sveriges fiske. Men fisket riskerar nu att äventyras om utvecklingen av dammar drivs på för snabbt. Ändrade vattenflöden kan också leda till att skillnaderna mellan regn- och torrperioder minskar.

– Det är viktigt att grundliga miljökonsekvensanalyser görs så att effekterna av en utbyggnad blir tydliga. För att täcka de omedelbara energibehoven är hållbara vattenkraftprojekt i redan utbygda biflöden mindre skadligt än att bygga i huvudfåran, säger Inger Näslund, marinbiolog och fiskeansvarig på WWF.

Totalt är 19 dammar byggda, under konstruktion eller planerade längs flodens huvudfåra, i Kina, Laos, Thailand och Kambodja.

Fakta: Mekongfloden rinner cirka 480 mil genom sex asiatiska länder; Kina, Laos, Burma, Thailand, Kambodja och Vietnam. Avrinningsområdet på 795 000 kvadratkilometer är lika stort som Sverige och Tyskland tillsammans

Fakta: Malar lever i sötvatten och finns på alla kontinenter utom Antarktis. De känns igen på deras känselspröt – skäggtömmar – som finns nära munnen. De är utrustade med smaklökar och malen använder sig av dem när den fångar fisk i mörkt och grumligt vatten. Jättehajmalen i Mekongfloden - Pangasianodon gigas – är världens tyngsta mal – och finns enbart i Sydostasien. Den kan bli upp till 3 meter lång och väga upp till 350 kg, vilket gör den tyngre än Europas största mal. Den är en av världens mest snabbväxande fiskar och kan nå en vikt på 150-200 kg på bara sex år. För bilder och rapport se www.wwf.se Filmmaterial och rörliga bilder, se: http://www.divshare.com/folder/720842-fb0



För frågor, kontakta: Inger Näslund, biolog och fiskeansvarig WWF, 08-624 74 09, 070-105 30 57 Anna Forslund, biolog och sötvattenexpert, 073500 44 22 Marie von Zeipel, pressansvarig WWF, 070-629 10 77









Världsnaturfonden WWF

Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN

08-624 74 03 070-629 10 77 marie.vonzeipel@wwf.s e

www.wwf.se

Dokument & länkar