EUs höjda klimatmål ett steg framåt – men långt ifrån tillräckligt
EUs stats- och regeringschefer beslöt på EU-toppmötet i morse att skärpa unionens klimatmål – från 40 procents utsläppsminskning till 55 procents nettominskning till 2030 (räknat från 1990). Ambitionerna har höjts men tyvärr inte tillräckligt, menar WWF.
Kolkraftverk. Foto Sam Hobson/WWF UK
–EUs nya klimatmål är ett tydligt steg framåt, men tyvärr inte tillräckligt tufft för att vara i linje med 1,5-gradersmålet. Nu krävs konkreta åtgärder för att EU ska leverera. EU bör också driva på resten av världens länder att skärpa sina klimatplaner, så att vi kan få de globala utsläppen att minska, säger Ola Hansén, senior klimatexpert på WWF. Europaparlamentet hade lagt förslag på 60 procents utsläppsminskningar till 2030, där många svenska EU-parlamentariker drev på för ett mål på 65 procent. Enligt vetenskapen krävs minskningar på 65-70 procent för att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
–Målet om 55 procents minskning är också mer urvattnat än det verkar. Det är ett ”nettomål” där upptaget av koldioxid i skog och mark ska räknas med. Även om det är positivt med koldioxidupptag från naturen så innebär en sådan målkonstruktion att det faktiska utsläppsmålet landar på 50,5 till 52,8 procents utsläppsminskningar. WWF hade hellre sett separat mål för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark, säger Ola Hansén.
Den 12 december är det exakt fem år sedan Parisavtalet förhandlades fram. Enligt regelverket ska alla länders klimatplaner uppdateras och helst skärpas var femte år. EU behöver nu gå från ord till handling för att uppnå och helst överträffa målet. Alla relevanta lagar och mål bör uppdateras liksom budget, fonder och andra politikområden.
Genom att agera föredöme kan EU driva på andra länder att skärpa sina klimatplaner inför de globala klimatförhandlingarna som hålls i Glasgow i november 2021.
Sverige, Finland och Danmark har drivit på i EU-förhandlingarna för att få ambitionen mer i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
– Sverige har gått i täten, men tyvärr räckte det inte hela vägen fram. Vi hade önskat att Sverige tagit en mer tydlig ställning mot ”nettomålet”. Nu är det viktigt att Sverige fortsätter klimatomställningen av det svenska samhället på ett hållbart sätt och driver på inom EU och globalt, fortsätter Ola Hansén.
För att hålla världen inom 1,5 gradersbudgeten behöver utsläppen på global nivå halveras till 2030 och nå nettonollutsläpp senast 2050. De rikare länderna behöver gå snabbare fram.
För ett år sedan gick EU i täten av de större utsläpparna och tog beslut om nettonollutsläpp till 2050. Under de senaste månaderna har länder som Kina, Japan och Sydkorea börjat följa EUs exempel och gjort uttalanden om egna långsiktiga mål för klimatneutralitet (2060 för Kina och 2050 för Sydkorea och Japan).
Även i Joe Bidens plan ingår att sätta ett nettonollmål för USA till 2050. Skulle kraftfulla planer genomföras så kan världens temperaturökning enligt forskare begränsas till drygt 2 grader till 2100. Det vore en klar förbättring jämfört med de cirka 3 grader som nuvarande planer förväntas leda till om de genomförs.
Målen på kort sikt måste också skärpas. Förhoppningsvis kan ett tuffare 2030-mål i EU få dominoeffekt på övriga stora utsläppare.
För frågor, kontakta:
Ola Hansén, senior klimatexpert WWF, 070-280 80 33
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77
