Fiskguiden 2019: Negativ trend för 4 av 10 vanliga matfiskar

Det går sämre för 4 av 10 av våra vanliga matfiskar. Det avslöjar Världsnaturfonden WWF i sin konsumentguide för fisk och skaldjur som släpps idag. Östersjötorsken får fortsatt rött ljus och får sällskap av makrillen. Nordhavsräkor fiskade i södra Norge får också rött ljus, eftersom överfisket och dumpningen är större än tidigare. Även sill från olika områden går från grönt till gult ljus.

Makrill hamnar på rött ljus i WWFs Fiskguide. Foto: naturepl.comm / Chris Gomersall / WWF

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 25 länder, bland annat Danmark, Norge, Finland, Sverige, Polen, Tyskland, Österrike och Holland, och ges ut på ett 20-tal språk.

–Om vi ska kunna äta fisk med gott samvete i framtiden måste politikerna ta krafttag och kontrollen skärpas. Det återstår en hel del om EUs mål om hållbara fiskbestånd år 2020 ska nås. Idag är överfisket 40 procent i Nordostatlanten, 50 procent i Östersjön och 90 procent i Medelhavet. Men samtidigt ökar andelen gröna och miljömärkta alternativ i fiskdisken, vilket är glädjande, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Torsken i Norska havet och Barents hav byter färg från grönt till gult. Nordhavsräkan får nu rött ljus överallt i Nordostatlanten utom i Barents hav, Norska havet, Grönland och Island. Det är i första hand överfiske, dumpning av småräkor i havet, otydlig förvaltning och kontroll som ligger bakom. Även räkfisket utanför Kanada ser en försämring och går från grönt till gult ljus. Sill trålad vid Irland och Skottland går från grönt till gult ljus. Makrillen från Nordostatlanten som fiskas med garn hamnar på rött ljus och har dessutom förlorat sin MSC-certifiering.

–Det är tydligt att man misslyckats med förvaltningen. Makrillbestånden överfiskas och nu har MSC-certifieringen dragits in. Kvoter sätts kortsiktigt högre än de vetenskapliga råden trots forskarnas varningar, säger Karin Glaumann, fiskexpert på WWF.

Fiskar som visar en positiv utveckling är plattfiskar som rödspätta, rödtunga och piggvar i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.

Trålad rödspätta från Östersjön går dock från gult till rött ljus. 

– Kraven på ett ansvarsfullt fiske ökar i Sverige och hela Europa. Förvaltningen och kontrollen måste säkras liksom spårbarheten från hav till bord. Livsmedelskedjorna, inköpare och restauranger kan bidra genom att sluta sälja arter med rött ljus och öka andelen fiskprodukter med grönt ljus, säger Karin Glaumann.

Nykomlingar på den svenska marknaden är bland annat chilensk hoki och stillahavskummel som ofta används i storkök. De får grönt ljus som MSC-märkta. Bläckfisk har blivit allt populärare och finns på olika färger. Nya i Fiskguiden är också ansjovis och sardin som finns på grönt, gult och rött ljus beroende på bestånd och fiskemetoder. Båda finns som MSC vilket rekommenderas som bästa val av WWF.

Hjärt-och venusmusslor är också nykomlingar – välj gärna MSC-certifierade musslor för din vongolerätt.

Arter som bör undvikas helt är ål, haj (pigghaj), vitling, rocka och röd snapper, eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden. Andra arter som skrubbskädda, lake, piggvar/slätvar, tunga och blåfenad tonfisk saknar fortfarande alternativ på grönt ljus.

WWFs bedömning baseras på tre kriterier: Hur bestånden mår – om förvaltningen och kontrollen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet (fiskeredskapen och bifångster). För odlade arter granskas var fodret kommer ifrån, odlingssättet och miljöpåverkan från odlingen.

FAKTA: I Sverige äter vi 12,5 kg sjömat (fisk och skaldjur) per person och år. Det motsvarar knappt två portioner i veckan – en minskning jämfört med för fem år sedan. Cirka 80 olika matfiskar finns på den svenska marknaden – de 10 vanligaste står för 80 procent av konsumtionen. Mest äter svenskar av lax, sill, torsk och räkor. Knappt 30 procent kommer från den inhemska produktionen från yrkes- och fritidsfiske, samt odling. Drygt 70 procent importeras främst från Norge, Danmark och Kina. De vanligaste matfiskarna är: lax, sill/strömming, torsk, räkor (beredda räkor och kallvattensräkor), bonit/tonfisk, alaska pollock, makrill, gråsej och regnbåge (Källa RISE, 2019).

FAKTA: Fiskguiden, WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur, ges ut digitalt på hemsidan och via app. Den lanserades första gången i Sverige 2002 (tryckt version) som en hjälp för konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra hållbara val av fisk. Guiden är en del av WWFs arbete för att värna hållbara marina ekosystem och stoppa utfiskningen av våra vatten.

WWF rekommenderar alla att fråga efter produkter märkta med MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) eller Krav för att göra enkla och hållbara val för inköpare och konsumenter. Frågan om vilka fiskar vi kan äta med gott samvete är en av vår tids stora samhällsfrågor. Cirka 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd är antingen fullt utnyttjade eller överfiskade.

Vanliga matfiskar med olika färger i Fiskguiden 2019

GRÖNT LJUS (Ät gärna)

Lax - KRAV- och ASC-certifierad - Torsk - MSC- och KRAV-certifierad - Sill - MSC- och KRAV-certifierad. Sill fiskad i östra Östersjön. Generellt om fiskad i nordöstra och nordvästra Atlanten -Räka – MSC och KRAV-certifierad

GULT LJUS (Var försiktig) 

Lax - Odlad i öppna kassar i Norge eller övriga Nordostatlanten. Stödutsatt lax från Sverige eller norra Europa - Torsk - Om fiskad med garn i Skagerrak och Kattegatt. Om fiskad med garn och lina i Barents hav, Norska havet och vid Svalbard. - Sill - vårlekande sill från Skagerrak, Kattegatt inklusive västra Östersjön. Om fiskad med ringnot utanför Kanada. Om fiskad med trål utanför Irland, Skottland, i Keltiska havet och Engelska kanalen. -Räka - Om fiskad utanför Kanada, i Barents hav, Norska havet eller utanför Grönland eller Island.

RÖTT LJUS (Låt bli)

Lax - vildfångad lax från Nordostatlanten (inklusive Östersjön). Om odlad i öppna kassar i Sydamerika - Torsk - generellt om fiskad i Nordost – eller Nordvästatlanten inklusive Östersjön. Norsk kusttorsk. -Räka - Övriga fisken och fångstområden. Arter som bör undvikas helt: Ål, haj (pigghaj), rocka, vitling och röd snapper, eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden.

FAKTA: Dumpning av fisk, så kallat utkast, fortsätter att ske trots att det är olagligt inom EU. Informationen är bristfällig eller saknas helt. Omfattande utkast är anledningen till att trålad rödspätta från Östersjön byter färg från gult till rött ljus i år. 2017 rapporterade Internationella Havsforskningsrådet ICES att 38 procent av den fångade rödspättan kastades tillbaka i havet. Behovet av att stärka fiskerikontrollen är stort. I Sverige görs 30 000 fisketurer per år och mindre än 1 procent kontrolleras till havs. 

Läs mer på: http://fiskguiden.wwf.se

För frågor, kontakta:

Karin Glaumann, fiskexpert, 073 159 94 15, karin.glaumann@wwf.se

Inger Näslund, senior havs-och fiskexpert, WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77, marie.vonzeipel@wwf.se