Havets Hus och WWF släpper ut fridlysta hajar i Gullmarsfjorden

Idag den 4 augusti har Havets Hus och Världsnaturfonden WWF släppt ut sex akvarieuppfödda småfläckiga hajar i havet; fem ”tonåringar” och en vuxen hona. På grund av coronaviruset var årets publikfest stängd för allmänheten - men hajsläppet kan ses här https://www.facebook.com/HavetsHus/.

Småfläckig rödhaj. Bild: Roger Jansson, Havets Hus 

Småfläckig rödhaj är en av få arter som lever utmed den svenska västkusten. Arten behöver fortfarande stöd, även om SLU Artdatabanken på senare år har registrerat den som livskraftig i svenska vatten. Arten är fridlyst i Sverige så det är förbjudet att fånga dem.

Vid släppet idag har sex hajar släppts ut i havet. En hona på tio år och fem fyraåringar som just blivit könsmogna. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut 120 hajar i haven.

— Genom att sätta ut märkta hajar i det fria vill vi öka kunskapen om småfläckig rödhajs vanor och öka antalet hajar i havet. Hittills har åtta av våra utsläppta hajar påträffats. Djuren är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen. De behöver all hjälp de kan få, säger Helen Sköld akvariechef på Havets Hus.

Av de hajar som återfunnits har de flesta simmat norrut från Gullmarsfjorden mot haven i Norge. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet. En som påträffats död hade levt tio år i havet och totalt blivit fjorton år gammal. Sedan 2015 har WWF stöttat Havets Hus projekt med att föda upp och släppa ut hajarna. Skydd, bevarande och restaurering är viktiga delar av arbetet med att bevara den biologiska mångfalden.

— Det är positivt att småfläckig haj nu har ökat i antal. Men som andra havslevande arter hotas den av ohållbara fiskemetoder, överfiske och annan exploatering i haven. Så ett bättre skydd till havs måste till. Idag lever inte Sverige upp till detta så krafttag måste tas, säger Inger Näslund, marin expert på WWF.

Exempel på andra arter som drabbas hårt och som fått hotstatus i SLU Artdatabankens rödlista är pigghaj (akut hotad), havsmus (sårbar), knaggrocka (nära hotad), havskatt (starkt hotad) och torsk (sårbar). Både broskfiskar och benfiskar behöver ökat skydd i svenska vatten om vi ska bevara den biologiska mångfalden.

Se hajsläppet här.

Länk till karta om de hajar som återfunnits.

Fakta hajar i världen Havens ekosystem behöver hajar som är topprovdjur i näringskedjan. Tyvärr hotas många av världens hajarter av utrotning. Orsakerna är framförallt det hårda och okontrollerade fisket efter haj och hajfenor och att de fastnar som bifångst vid fiske. Men det beror också på deras långsamma livscykel med få ungar vid förökningen. Hajar är därmed extremt känsliga för överfiske och andra störningar. I svenska vatten är det främst bottentrålning efter andra arter som orsakar hajarnas nedgång eftersom de då fastnar i näten som bifångst. Småfläckig rödhaj är en av få arter som lever utmed den svenska västkusten. För vidare läsning, se IPBES rapport om förlust av biologisk mångfald.

Läs mer om Havets Hus hållbarhets- och bevarandearbete.

Läs mer om Världsnaturfonden WWF.

För frågor, kontakta:

Helen Sköld, akvariechef, helen.skold@havetshus.se, 0523-668164 

Inger Näslund, expert hav och fiske, WWF, inger.naslund@wwf.se , 070-1053057,

Erika Reje, pressekreterare WWF, erika.reje@wwf.se, 076-5454000

Taggar: