Jordbruket rör fler än bönder
Jordbruket rör fler än bönder
I veckan presenterar EU-kommissionen ett förslag om hur den framtida jordbrukspolitiken ska se ut. Trots förslagets stora betydelse är det bara jordbruksintressena som gör sig hörda. Jordbruket berör hela samhället och därför måste fler röster höras i debatten.
Alla påverkas vi av EU:s jordbrukspolitik. Som medborgare, konsumenter och skattebetalare är vi med och betalar och får ta konsekvenserna av den. Jordbrukspolitiken har också stor betydelse för hur miljön mår, både på land och i havet och för hur det är att verka och leva på landsbygden. Därför behövs ett större engagemang av aktörer utanför jordbrukssfären, stora som små.
Jordbruket är helt integrerat i EU:s politik. Alla övergripande politiska beslut om regleringar och ekonomiskt stöd till jordbruket fattas på EU-nivå. EU:s jordbruksbudget omfattar ofattbara 530 miljarder kronor i år, eller drygt 40 procent av EU:s hela budget. Trots det är det få som vet någonting alls om jordbrukspolitiken, och ännu färre som aktivt deltar för att påverka den.
Just nu genomgår både EU-budgeten och jordbrukspolitiken en omfattande reform. Den nuvarande politiken har sina rötter i Romfördraget som formulerades år 1957, i ett Europa präglat av andra världskrigets ransoneringar och matbrist. De viktigaste målen var då att öka produktionen och maximera resursutnyttjandet. Andra målsättningar var att stabilisera marknaden, att ge jordbruksproducenterna en skälig levnadsstandard – och att trygga tillgången på mat till rimliga priser. Däremot fanns inga mål för miljö och hållbar utveckling, för matkvalitet, för de jordbruksanställdas arbetsvillkor eller för politikens inverkan på fattiga länder utanför EU.
Trots många jordbruksreformer sedan dess är den juridiska grunden och målsättningarna för politiken fortfarande desamma som 1957. Den nuvarande politiken har gynnat framväxten av en jordbruksektor som läcker såväl näring och bekämpningsmedel som växthusgaser. Sektorn är också en av de farligaste när det gäller allvarliga arbetsplatsolyckor. Dessutom bidrar politiken till den världsordning som gör det svårare för fattiga länder att bygga upp en sund ekonomi med fungerande välfärd och näringsliv.
Jordbrukspolitiken skulle kunna användas som ett effektivt styrinstrument för att nå de mål som samhället ställer idag. Jordbruket är den största orsaken till övergödningen av Östersjön och jordbrukspolitiken kunna användas för att styra användningen av kväve och fosfor i jordbruket, vilket skulle minska näringsläckaget till havet.
Jordbruksfrågor diskuteras inom EU i jordbruksrådet, där enbart jordbruksministrarna deltar. I EU-parlamentets jordbruksutskott sitter i princip bara jordbrukare. Nu är det dags för fler att lägga sig i.
Det är märkligt att en diskussion som handlar om sådana enorma resurser, och dessutom om våra egna skattepengar, inte förs med större engagemang i Sverige.
Vi måste ta vår del av ansvaret för att skapa en effektiv och hållbar jordbrukspolitik som ger oss det jordbruk, den landsbygd och det samhälle vi vill ha.
Peter Westman, naturvårdschef WWF Anders Bergström, Kommunals tredje vice ordförande
---
För mer information, kontakta: Marie von Zeipel, pressansvarig, WWF Tel: 08-624 74 03, 070-629 10 77 marie.vonzeipel@wwf.se
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN
08-624 74 03 070-629 10 77 marie.vonzeipel@wwf.s e
www.wwf.se