Jordens resurser överkonsumeras i rasande takt
Jordens resurser överkonsumeras i rasande takt
Den globala konsumtionen överskrider jordens produktionsförmåga med 30 procent – och de rika länderna är värst. Trenden för många ekosystem och arter fortsätter att peka nedåt. Tre av fyra länder lever med ett ekologiskt underskott. År 2030 behövs två jordklot för att försörja mänskligheten, avslöjar Living Planet Report 2008.
Värstingligan (mätt i fotavtryck per person) toppas av Förenade Arabemiraten och USA, följda av Kuwait, Danmark och Australien. Sverige hamnar på 18:e plats. Störst fotavtryck per land (där befolkningsstorleken spelar in) har USA, Kina, Indien och Ryssland följt av Japan.
– Vi står inför avgörande val av livsstil. Antingen fortsätter vi som vanligt vilket leder käpprätt åt fel håll eller så bestämmer vi oss för att ta fram lösningar för en framtid på en planet. Det handlar om att kunna bo, äta och transportera oss på ett uthålligt sätt. Mer än hälften av världsbefolkningen bor idag i städer som orsakar 70 procent av koldioxidutsläppen, säger WWFs generalsekreterare Lasse Gustavsson som poängterar städernas betydelse för att vända trenden.
– Vi behöver snabbt utveckla och sprida goda exempel på hållbar stadsutveckling. Därför ser vi fram emot att samarbeta med Malmö kring utbildning och stadsutveckling med målet att kunna leva på en planet, säger Lasse Gustavsson.
Living Planet Report redovisar tillståndet för världen i två index: 1) Living Planet Index, som visar hälsostatus för jordens olika ekosystem och arter, och 2) Ekologiska fotavtrycket, som är ett mått på hur mycket av jordens biologiska kapacitet som människan konsumerar genom sin livsstil.
– Vi överförbrukar jordens resurser med 30 procent. På ett år förbrukas det som jorden behöver ett år och tre månader för att återskapa. Om alla skulle leva som svenskarna skulle vi behöva tre jordklot, säger Carina Borgström-Hansson, projektledare ekologiska fotavtryck på WWF.
Granskningen omfattar närmare 5 000 populationer av drygt 1 600 arter av fiskar, groddjur, reptiler, fåglar och däggdjur sedan 1970. De flesta djurarter, både på land och i vatten, har minskat med cirka 30 procent. De kalla och tempererade delarna av världen förlorade en stor del av sin biologiska mångfald före 1970. I dagsläget är tropikerna mest illa ute och mångfalden har minskat med drygt 50 procent, genom avskogning och markomvandling. Mangroveskogarna och korallreven försvinner i snabbare takt än något annat ekosystem – i Sydamerika är hälften borta.
– Men det finns också ljusglimtar. Bland annat ser det positivt ut för rätval, vikval och afrikansk elefant. I Sverige har utvecklingen också varit gynnsam för de stora rovdjuren och sälar – liksom för utter, havsörn, mal, lövgroda och vit stork, säger Lasse Gustavsson.
Människans ekologiska fotavtryck har tredubblats under de senaste 40 åren, visar rapporten. En invånare i USA lämnar ett ekologiskt fotavtryck efter sig på 9,4 hektar – det motsvarar 4,5 jordklot! Det är dubbelt så stort som en europés och sju gånger större än en afrikans. Genomsnittet per person ligger på 2, 7 hektar medan det egentliga utrymmet uppgår till 2,1 hektar per världsmedborgare – vilket motsvarar fotavtrycket per person i Kina.
Den globala trenden är att alltfler länder utvecklar ett ekologiskt underskott och tär på naturkapitalet. Det leder till ökad import av förnyelsebara resurser från länder med ekologiskt överskott. Stora mängder koldioxid släpps ut som inte kan absorberas och utfiskningen i haven går snabbare än fiskreproduktionen.
– Trenden är att fotavtrycket per person fortfarande ökar i världens rika länder medan det minskar i de fattigaste länderna. Men ländernas totala ekologiska fotavtryck ökar när befolkningarna växer, säger Carina Borgström Hansson.
Kina har fyrdubblat sitt fotavtryck sedan 1961. Precis som européerna använder kineserna nu dubbelt så stor yta som sitt eget territorium för att upprätthålla sin konsumtion. Sverige är ett av få länder med överskott på biokapacitet (stora ytor och få människor), vilket innebär större utrymme för att producera förnyelsebara råvaror. Grannen Danmark har det betydligt tuffare.
Nytt för i år är vattenfotavtrycket, som avslöjar att många av våra konsumtionsvaror innehåller stora mängder "virtuellt" eller dolt vatten. För att tillverka en t-shirt krävs 2 900 liter vatten, ett kilo kött 15 500 liter vatten och 1 kilo sockerrör 1 500 liter. Jordbruket är en av de största vattenförbrukarna. Ett 50-tal länder lider av vattenstress och klimatförändringarna späder på utvecklingen.
– Världens regeringar övervärderar ekonomin och sätter en alldeles för billig prislapp på våra livsnödvändiga ekosystemtjänster. Förlusten av biologisk mångfald är mycket värre än finanskrisen. Bara skövlingen av skogar kostar miljardtals kronor varje år. Att bli föregångare på klimat- och energiområdet genom hållbara transporter och energilösningar är en av de viktigaste utmaningarna inför det svenska ordförandeskapet i EU och förhandlingarna om ett nytt globalt klimatavtal 2009, avslutar Lasse Gustavsson.
För frågor, kontakta: Lasse Gustavsson, generalsekreterare WWF Tfn: 08-624 64 02, 070-105 30 55
Carina Borgström-Hansson, projektledare ekologiska fotavtryck Tfn: 0708-855 185
Den här pressreleasen kan du hitta på www.wwf.se Världsnaturfonden arbetar för livet!
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott 170 81 Solna SWEDEN
Tel: + 46 8 624 74 00 Direct: + 46 8 624 74 03 Fax: + 46 8 85 13 29 marie.vonzeipel@wwf.s e www.wwf.se